Under två års tid har priserna ökat mer eller mindre konstant som följd av högre kostnader för livsmedelsproducenterna.

Men nu vänder det i branschen.

– Vi ser en ökad efterfrågan på svenskproducerade livsmedel och att kostnaderna börjar röra sig åt rätt håll, säger Carl Eckerdal som är chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsproducenterna, till Sveriges Radio Ekot.

"Mycket glädjande"

Även Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen som ännu en gång granskat prislapparna i butikerna, är inne på samma sak.

Senaste månaden har priserna stått stilla – vilket är ett gott tecken.

– Vi har analyserat över 43 000 olika produkter och hur priset utvecklats mellan den första och sista augusti, svaret är mycket glädjande då priserna totalt sett stått stilla, säger Ulf Mazur till SVT.

Inleder priskrig: sänker 25 procent

I augusti har flera varor blivit billigare i affärerna. Vanliga skafferivaror tillhör den kategorin, precis som färska grönsaker, frukt och bär.

Men det som utmärker sig mest är matfett – och i synnerhet smör.

Nu inleds ett priskrig mellan växtbaserade storsäljare och animaliska motsvarigheter.

Bland annat tas kampen upp med jätten Bregott.

– Flora och Lätta i 600-gramsförpackning har prissänkts med upp till 25 procent på en del kedjor och det ser helt klart ut som ett försök att ta marknadsandelar från animaliebaserade smörgåsfetter som exempelvis Bregott, säger Ulf Mazur.

LÄS MER: Bregott går fram med kritiserad förändring

Valt billigare varor

De generella prissänkningarna beror bland annat på att konsumenter valt andra och billigare varor i butikerna – med effekten att efterfrågan minskat.

Samtidigt har alltså producenternas kostnader slutat att skena och stiger enbart lite grann under årets andra kvartal.

– Vi har varit med om en tvåårig hinderbanelöpning i tät dimma. Nu är vi på slutfasen och kommit ur den och börjar ana ljuset tydligare än vad vi gjort de senaste två åren, säger Carl Eckerdal.

Bedömningen är att rå- och insatsvaror kommer att sluta att öka under tredje kvartalet och eventuellt till och med minska, erfar SR.

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen