UPPGIFTER: Erdogan har skickat in kontroversiell ansökan

2024 09 02

I oktober 2005 inledde Turkiet medlemskapsförhandlingar med EU.

Nästan 20 år senare är landet fortfarande inte EU-medlem.

På grund av en kontinuerlig tillbakagång när det gäller demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i landet har anslutningsförhandlingarna mellan EU och Turkiet stått stilla sedan juni 2018.

Nu vänder Turkiet blicken åt ett annat håll.

Landet har formellt ansökt om att få gå med i BRICS, rapporterar Bloomberg.

Ett kontroversiellt beslut.

BRICS-gruppen består av några av världens värsta diktaturer som Kina, Ryssland och Iran.

Övriga medlemmar i samarbetet är Indien, Brasilien, Egypten, Sydafrika, Etiopien och Förenade Arabemiraten. BRICS framhåller sig själv som ett alternativ till vad dess medlemmar ser som västdominerade institutioner, till exempel Världsbanken och Internationella valutafonden.

Enligt nyhetsbyrån anser Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att ett BRICS-inträde är den bästa vägen framåt.  

– Erdogans administration anser att den geopolitiska tyngdpunkten håller på att flyttas bort från välutvecklade ekonomier i väst.

– Den diplomatiska riktningsförändringen återspeglar Turkiets strävan efter att stärka sina band med samtliga sidor i en multipolär värld, samtidigt som man uppfyller sina skyldigheter som en nyckelmedlem i Nato, skriver Bloomberg.

Nyhetsbyrån hänvisar till ett uttalande från Erdogan i helgen.

– Turkiet kan bli ett starkt, välmående och effektivt land om vi förbättrar våra relationer med öst och väst samtidigt. Alla andra metoder än detta kommer inte att gynna Turkiet, det kommer att skada vårt land, sade presidenten under ett anförande i Istanbul.

För flera månader sedan

Turkiet har tidigare utryckt frustration över de strandade medlemsförhandlingarna med EU.

Ansökan till BRICS beror till viss del på den kyliga relationen till EU, men den kopplas även till Nato-samarbetet.

– Det är ett resultat av sprickor mellan Turkiet och andra Nato-medlemmar som uppstått efter att Turkiet upprätthållit nära förbindelser med Ryssland under landets invasion av Ukraina, rapporterar Bloomberg.

Under president Erdogans styre har Turkiet förvisso bidragit med militära förnödenheter till Ukraina, men landet har samtidigt vägrat att ansluta sig till västerländska sanktioner mot Moskva och stärkt samarbetet med Ryssland.

Nyligen lanserades den stora naturgasledningen TurkStream, som går från Ryssland till Turkiet. Via TurkStream ges Ryssland möjlighet att exportera billig gas till länder i Europa.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor ukrainsk attack mot ryskt flygfält

2025 07 05

Ukraina har gått till attack.

På lördagsförmiddagen kommer besked om att Ukraina har attackerat ett ryskt flygfält.

Det rör sig om en stor drönarattack.

Under natten har Ukraina attackerat flera ryska regioner – attacken mot flygfältet skedde i Voronezh Oblast, rapporterar Kyiv Independent.

Stor attack

Ukraina attackerade Borisoglebsk-flygfältet i ryska Voronezh Oblast natten till den 5 juli och skadade ett lager med glidbomber, flygplan och andra ryska militära tillgångar. 

På flygfältet finns flygplan av typerna Su-34, Su-35S och Su-30SM som enligt militären regelbundet används av Ryssland i luftangrepp mot Ukraina. 

Anfallet kan ha förstört ett tränings- och stridsflygplan, och ytterligare utvärderingar pågår.

Bredare drönarattack

Anfallet var en del av en bredare nattlig drönarkampanj över hela Ryssland, med explosioner och bränder rapporterade i minst sex regioner. 

Ukrainska tjänstemän säger att dessa drönaroperationer syftar till att undergräva Rysslands anfallsförmåga och föra kriget närmare de som möjliggör Kremls kampanj.

Läs mer: Bakslag för Putin – värsta krisen sedan 90-talet

Generalstaben kommenterar

Ukrainas generalstab kommenterar attacken mot flygfältet.

– Den 5 juli slog enheter ur specialförbanden inom Ukrainas väpnade styrkor, i samarbete med andra delar av försvarsmakten, till mot flygfältet Borysoglebsk i Voronezh oblast som ett led i ansträngningarna att minska fiendens förmåga att genomföra flyganfall, menas det.

– Flygfältet är hemmabas för fientliga flygplan av typen Su-34, Su-35S och Su-30SM. En depå med glidbomber, ett träningsflygplan och eventuellt andra flygplan träffades.

“Alla åtgärder”

Generalstaben fortsätter.

– Resultaten av attacken håller på att klargöras. Försvarsmakten fortsätter att vidta alla åtgärder för att underminera de ryska ockupanternas möjligheter att slå mot civil infrastruktur och tvinga Ryssland att upphöra med sin väpnade aggression mot Ukraina. Fortsättning följer! Ära till Ukraina!

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Trump tror på banbrytande avtal – redan nästa vecka

2025 07 05

Ett avtal om vapenvila i Mellanöstern kan vara nära förestående.

Kriget mellan Israel och Hamas har rasat i ett år och nio månader.

Flera försök att få till en vapenvila har gjorts.

Nu ger USA:s president Donald Trump besked om att han tror på ett banbrytande avtal – redan nästa vecka, rapporterar Reuters.

Tror på avtal

President Donald Trump säger att det är bra att Hamas uppges ha reagerat i ”en positiv anda” på ett nytt USA-medlat förslag om eldupphör i Gaza.

Han säger till reportrar ombord på Air Force One att det kan finnas en överenskommelse om vapenvila i Gaza så snart som nästa vecka.

– Vi måste få det överstökat. Vi måste göra något åt ​​Gaza, säger Trump enligt AFP.

Hamas besked

Hamas uppger att de “allvarligt är redo att omedelbart inleda en förhandlingsrunda”.

En högt uppsatt palestinsk tjänsteman med insyn i samtalen uppger att Hamas accepterade den allmänna ramen men att de har begärt flera ändringar, inklusive en amerikansk garanti för att fientligheterna inte kommer att återupptas om samtalen om att avsluta kriget misslyckas.

På tisdagen sade Trump att Israel har accepterat de ”nödvändiga villkoren” för ett 60 dagar långt eldupphör, under vilket parterna skulle arbeta för att få slut på kriget, rapporterar BBC.

Det är planen

Planen tros omfatta ett stegvist frisläppande av tio levande israeliska gisslan av Hamas och kropparna av 18 andra gisslan i utbyte mot palestinska fångar som hålls i israeliska fängelser. 

Femtio personer i gisslan hålls fortfarande fångna i Gaza, varav minst 20 tros vara vid liv.

I förslaget sägs också att tillräckliga mängder humanitärt bistånd omedelbart ska föras in i Gaza under medverkan av FN och Internationella rödakorskommittén.

Har försökt länge

Internationella aktörer har under en längre tid försökt få till vapenvila och fredsavtal mellan Israel och Hamas.

Det återstår att se om den amerikanska planen kan vara det som leder till eldupphör nästa vecka.

Foto: The White House

Text: Redaktionen