Att vara bilist har blivit dyrare i Sverige, åtminstone när det gäller parkeringsavgifter.

Kommunala hyresvärdar i Sverige har chockhöjt parkeringsavgifterna för sina hyresgäster de senaste fem åren, visar en granskning av Hem & Hyra.

Många hyresgäster är beroende av bilen, men tvingas i många fall betala dubbelt så mycket för parkering jämfört med vad det kostade för bara några år sedan.

Skjuter i höjden

I granskningen har alla Sveriges 298 allmännyttiga fastighetsbolag tillfrågats om hur deras parkeringsavgifter har förändrats från 2019 fram till idag. 80 procent har besvarat frågorna, enligt tidningen.

Och resultaten är anmärkningsvärda: De billigaste parkeringsplatserna utan el har i genomsnitt blivit 40 procent dyrare på fem år.

Priserna skjuter i höjden för alla typer av parkeringsplatser.

De dyraste parkeringarna utan el har ökat med 36 procent i pris.

Parkeringsplatser med el har ökat med 31 procent (de billigaste) respektive 27 procent (de dyraste), enligt tidningen.

Kan finnas fördelar

Enligt Hyresgästföreningen beror den enorma ökningen bland annat på att det inte längre sker förhandlingar om parkeringsavgifter.

Detta leder till nackdelar i form av stora prisökningar.

– Å andra sidan slipper de som inte har bil att vara med och finansiera de som har bil. För det är vad som sker om det är en kollektiv förhandling kring parkeringsavgifterna, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Priserna försvaras

Höga parkeringsavgifter har ofta vållat diskussion och missnöje bland hyresgäster.

Förra året höjdes avgifter för boendeparkering med drygt 45 procent i Stockholms stad, vilket orsakade protester från flera håll.

Från politiskt håll försvarade man dock de höjda avgifterna.

– Poängen med parkeringsavgifter är att se till att det alltid finns en viss andel lediga parkeringsplatser. Det gör att bilister slipper köra runt och leta, sade Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad, till tidningen.

– Tyvärr har inflationen gradvis urholkat avgifterna och minskat den trafikstyrande effekten. För att säkerställa framkomligheten i innerstan behöver vi höja avgifterna för boendeparkering, tillade han.

Foto: Anne Nygård

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen