Tidigare i veckan gick Säpo ut och varnade för att det råder en ökad risk för ryskt sabotage på svensk mark.

I dag lördag kommer uppgifter om att sabotage har inträffat i Norrland.

Närmare bestämt är det i närheten av Per Geijer-fyndigheten i Kiruna som det har skett.

Det rapporterar NSD och Omni.

Fyra maskiner

Det är fyra maskiner vid Per Geijer-fyndigheten som är drabbade.

Det förklarar det statliga svenska gruvbolaget LKAB.

– Maskinerna står i skogen och används för undersökningsborrningar på den plats där LKAB funnit järnmalm och kritiska mineral, meddelar LKAB.

– Någon har skurit sönder vattenslangar och däck, och tömt ut bränsledunkar. Detta har skett medan personal från entreprenörsfirman befunnit sig inne i borrmaskinerna.

Säpo kopplas in

LKAB bekräftar även att Säpo kopplas in i ärendet.

– LKAB har polisanmält händelserna och stärkt skyddet vid maskinerna. 

– Även Säpo har kontaktats. Om allmänheten har gjort eller framöver gör några iakttagelser som kan kopplas till skadegörelsen, kontakta polisen.

Oklart vem

Det står ännu inte klart vem som bär ansvar för sabotaget.

För bara några dagar sedan gick dock Säpo ut med en varning för att det råder en ökad risk för ryskt sabotage på svensk mark.

– Vi har från Säkerhetspolisens sida under en period sett indikationer på en ökad rysk riskbenägenhet och det gäller då den säkerhetshotande verksamheten, säger presschef Karl Melin till SVT.

– Det här är brett, allting från påverkansoperationer till även sabotage, som riktar sig mot västvärlden och därmed mot Sverige.

Är en skillnad

Karl Melin fortsätter.

– Vi har från Säkerhetspolisens sida lyft främmande makts olovliga underrättelseverksamhet under många år, men det är nu som vi ser den här skillnaden och eventuellt en tendens till ett ökat ryskt risktagande.

Den ökade svenska militära, humanitära och ekonomiska stödet till Ukraina bedöms vara en bidragande anledning till det höjda hotet.

Foto: N. Söderman

Text: Redaktionen

Det rör sig om en skarp uppmaning som betaltjänsten riktar till de privata användarna.

Bedrägerier är alltjämt ett mycket stort problem och nu har Swish fått anledning att informera användare om hur de arbetar.

Detta för att förebygga bedrägerier där personer litar på samtal och sms som tycks komma från Swish, men egentligen inte gör det.

Går ut med varning

Swish går ut med en varning och en skarp uppmaning via sin webbsida.

– Swish kontaktar aldrig privatanvändare via telefon, mejl eller sms. Om du har blivit kontaktad av någon som uppger sig vara från Swish ska du inte svara på smset/mejlet eller fortsätta samtalet. Kontakta sedan polisen, menas det.

Stort problem

Swish har tidigare skickat ut flera liknande varningar och det har även flera andra ledande svenska aktörer gjort.

Biltema och Länsförsäkringar är två som har behövt gå ut och varna kunder för bedragare på senare tid.

Polisen bedömer att bedrägerier fortsatt ökar i Sverige.

Annat bedrägeri

Samtidigt har polisen i bland annat Motala, Boxholm, och andra städer gått ut och varnat för att ungdomar lurar folk med hjälp av Swish.

– Vi har uppmärksammat och fått till oss flera fall av Swish-bedrägerier i vårt område. Det rör sig om fake Swish, det ser ut som man betalar men det går ingen transaktion mellan köpare och säljare, förklarar Polisen Motala på sociala medier.

– Det har varit ungdomar som har försökt sig på det här. I något fall har det lyckats och det är mycket likt förfarandet och utseendet vid en riktig Swish.

Informerar föräldrarna

Motalapolisen fortsätter.

– För er som bedriver någon form av försäljning där ni tar betalt med Swish var extra uppmärksamma. Använd gärna Swish företagsapp om ni har möjlighet, meddelar polisen på Instagram.

– Till er föräldrar vill jag att ni pratar med era barn om att det här är brottsligt och vad det kan få för konsekvenser för ungdomarna om de skulle få för sig att använda sig av fake Swish.

Foto: Swish

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen