Sabotage i Norrland – Säpo kopplas in

2024 08 31

Säpo är inkopplade till en situation i Kiruna.

Tidigare i veckan gick Säpo ut och varnade för att det råder en ökad risk för ryskt sabotage på svensk mark.

I dag lördag kommer uppgifter om att sabotage har inträffat i Norrland.

Närmare bestämt är det i närheten av Per Geijer-fyndigheten i Kiruna som det har skett.

Det rapporterar NSD och Omni.

Fyra maskiner

Det är fyra maskiner vid Per Geijer-fyndigheten som är drabbade.

Det förklarar det statliga svenska gruvbolaget LKAB.

– Maskinerna står i skogen och används för undersökningsborrningar på den plats där LKAB funnit järnmalm och kritiska mineral, meddelar LKAB.

– Någon har skurit sönder vattenslangar och däck, och tömt ut bränsledunkar. Detta har skett medan personal från entreprenörsfirman befunnit sig inne i borrmaskinerna.

Säpo kopplas in

LKAB bekräftar även att Säpo kopplas in i ärendet.

– LKAB har polisanmält händelserna och stärkt skyddet vid maskinerna. 

– Även Säpo har kontaktats. Om allmänheten har gjort eller framöver gör några iakttagelser som kan kopplas till skadegörelsen, kontakta polisen.

Oklart vem

Det står ännu inte klart vem som bär ansvar för sabotaget.

För bara några dagar sedan gick dock Säpo ut med en varning för att det råder en ökad risk för ryskt sabotage på svensk mark.

– Vi har från Säkerhetspolisens sida under en period sett indikationer på en ökad rysk riskbenägenhet och det gäller då den säkerhetshotande verksamheten, säger presschef Karl Melin till SVT.

– Det här är brett, allting från påverkansoperationer till även sabotage, som riktar sig mot västvärlden och därmed mot Sverige.

Är en skillnad

Karl Melin fortsätter.

– Vi har från Säkerhetspolisens sida lyft främmande makts olovliga underrättelseverksamhet under många år, men det är nu som vi ser den här skillnaden och eventuellt en tendens till ett ökat ryskt risktagande.

Den ökade svenska militära, humanitära och ekonomiska stödet till Ukraina bedöms vara en bidragande anledning till det höjda hotet.

Foto: N. Söderman

Text: Redaktionen

JUST NU: Tung smäll för hushållen – inträffar i september

2025 08 29

Den senaste tiden har elpriserna nått de högsta nivåerna sedan i vintras.

Södra Sverige har noterat pristoppar på 2 kronor per kilowattimme under vissa tider på dygnet.

Nu kommer nästa smäll.

Det aktuella prisläget ser ut att fortsätta och i mitten av september förvärras situationen, rapporterar ehandelsbolaget Bixia.

Bixia hänvisar till att hela fem kärnkraftsreaktorer i Sverige och Finland väntas vara ur drift samtidigt, vilket kommer få elpriserna att stiga ännu mer.

– Vi har redan ett läge där halva den svenska kärnkraften är frånkopplad. Om vi dessutom får fortsatt låga vindnivåer och hög efterfrågan, kan det bli riktigt knappt om el, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia.

”Ovanlig situation”

Det finns flera förklaringar till sensommarens höga elpriser. 

Flera svenska kärnkraftsreaktorer har varit ur drift på grund av planerat underhåll och tekniska fel, samtidigt som har vindkraftsproduktionen minskat under vindstilla dagar i stora delar av landet.  

Under flera dagar har Sverige tvingats importera el, vilket är mycket ovanligt för årstiden.

– Det här är en ovanlig situation, både vad gäller tid på året och omfattning, säger Johan Sigvardsson.

– När vindkraften inte producerar sätter vattenkraften pris i linje med kontinenten för att tillverka den el som behövs. Det innebär att elpriserna i vissa fall till och med har varit högre här än i våra grannländer på kontinenten.

Uppmanar elkunder: Se över elavtalet

Med anledning av de höga elpriserna och den kommande prisökningen uppmanar Bixia hushållen att se över sina elavtal.

– För elkunder innebär de höga elpriserna att det kan vara klokt att se över sitt elavtal och energianvändning. Med ett timprisavtal har du möjlighet att påverka din kostnad genom att anpassa din elanvändning till dygnets billigare timmar, skriver bolaget.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina får rysk jättesumma

2025 08 29

Ukraina kan få ett välkommet tillskott i kassan.

EU-kommissionen utarbetar ett system för att överföra nästan 200 miljarder euro av ryska frysta tillgångar för att återuppbygga Ukraina efter krigets slut, rapporterar Politico.

En massiv summa. Siffran motsvarar omkring 2 200 miljarder kronor.

Den första fasen av planen är att använda räntorna från de ryska tillgångarna, och EU vill höja avkastningen genom nya investeringar.

– EU pressar medlemsländerna att flytta tillgångarna till mer riskfyllda investeringar som kan ge högre vinster för Ukraina och samtidigt öka trycket på Ryssland eftersom landet vägrar att stoppa striderna, uppger flera källor med insyn enligt tidningen.

I ett andra steg arbetar EU för att konfiskera tillgångarna helt och hållet.  

– Planen ses också som ett steg mot att potentiellt beslagta tillgångarna och ge dem till Ukraina som straff för att Ryssland vägrar att betala krigsskadestånd, förklarar källorna.

EU-chefen kommenterar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen öppnade nyligen för att de ryska miljarderna kan flyttas till Ukraina.

– Vi fortsätter arbetet med de ryska frysta tillgångarna för att bidra till Ukrainas försvar och återuppbyggnad, sade hon på en pressträff i torsdags.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut |

Motsätter sig omedelbart övertagande

Många EU-länder motsätter sig att tillgångarna omedelbart ska konfiskeras, eftersom det skulle bryta mot internationell rätt och kunna slå tillbaka mot EU-länder i framtiden.

Men uppfattningarna går isär.

De baltiska länderna har länge drivit på för att EU ska konfiskera tillgångarna helt och hållet. Både EU:s lettiske handelskommissionär Valdis Dombrovskis och unionens estniska utrikeschef Kaja Kallas har fört fram idén, rapporterar Politico.

Sverige är av samma uppfattning.

– Vi hade gärna gått längre i Sverige. Det hade varit ännu bättre att ta tillgångarna och finansiera ännu mer, har statsminister Ulf Kristersson (M) sagt till Europaportalen.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen