Forskarna bakom studien från det amerikanska forskningsinstitutet NIH är chockade över sin upptäckt.

I studien undersöks förekomsten av mikroplaster i kroppar som har obducerats, rapporterar SVT.

Resultaten visar att just hjärnan innehåller förvånansvärt stora mängder mikroplaster, vilket forskarna beskriver som alarmerande.

”Mer än jag föreställt mig”

I studien undersöktes både levern, njuren och hjärnan på obducerade kroppar, men hjärnan innehöll 10 till 20 gånger mer mikroplaster än de andra organen, rapporterar kanalen.

– Det finns mycket mer plast i våra hjärnor än jag någonsin skulle ha föreställt mig, säger Matthew Campen, professor i farmaceutisk toxikologi, till tidningen The Guardian.

Människor kan få i sig mikroplaster på olika sätt, bland annat genom mat och dryck.

Och hjärnan lagrar alltså dessa i väldigt hög utsträckning.

Forskare oroar sig över att detta skadar vår hälsa.

Det är än så länge osäkert, men det finns tecken på en ökad risk för exempelvis hjärt- och kärlsjukdom samt cellförändringar.

– Det finns tydliga tecken på hur hälsan påverkas av de här partiklarna som vi hittar så många olika organ i kroppen, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet.

”Det är läskigt”

Forskare är väldigt oroliga över hur mikroplaster ackumuleras i mänskliga organ, enligt The Guardian.

– Det är läskigt, skulle jag säga, säger Bethanie Carney Almroth.

I studien tittar man också extra på 12 hjärnprover från personer som har haft demens och Alzheimers, och dessa innehöll tio gånger mer mikroplaster än hjärnor som varit friska, rapporterar tidningen.

Många forskare kräver nu mer akuta åtgärder för att minska ned på plastföroreningar i världen.

– Jag vet inte hur mycket mer plast vår hjärna kan stoppa in utan att det orsakar vissa problem, säger Matthew Campen.

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen