Svenskt sjukhus i blåsväder – opererade bort fel kroppsdel

2024 08 29

Ett misstag begicks när en cancersjuk patient skulle opereras i Trollhättan.

Incidenten ägde rum på Norra Älvsborgs Länssjukhus, Näl, i Västra Götaland.

Patienten, som led av tjocktarmscancer, hade fått operationstid för att ta bort den tumör som satt i samma tarm.

Men under operationen skedde ett ovanligt missförstånd och fel del av tjocktarmen togs bort, rapporterar Ttela.

Misstogs för avföring

Att operera bort tjocktarmstumörer är ett vanligt ingrepp på sjukhuset.

Det som föranledde misstaget var att en mag- och tarmspecialist hade märkt ut tumören med bläck under röntgen för att kirurgen skulle veta vilken del som skulle bort.

“Tatueringen” förväxlades dock med mörkfärgad avföring, vilket alltså ledde till att man tog ut en annan del än den med tumören.

Ärendet var enligt sjukhuset särskilt komplicerat och händelsen betraktas som mycket sällsynt och ovanlig.

– Att fel del av tarmen opereras bort kan hända men då är det viktigt att kirurgen under operationen säkerställer att de har fått bort tumören, säger Jesper Swärd, chefsläkare på Näl, till lokaltidningen.

Upptäckte i efterhand

En sådan koll gjordes dock inte i det aktuella fallet. Misstaget upptäcktes först efter att patienten vaknat.

Någon medicinsk risk för patienten ska inte ha förekommit, men sjukhuset tar ändå händelsen på allvar och anmäler sig själva nu till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, enligt lex Maria.

– Det har sannolikt berott på att kirurgerna inte har varit med om en sådan här situation tidigare och att man helt enkelt inte insåg att detta kunde hända, förklarar Jesper Swärd.

Så fungerar lex Maria

Syftet med lex Maria är att vården ska lära sig av sina misstag.

Anmälningarna ska enligt lag genomföras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada.

– Lex Maria-anmälans primära syfte är att få till stånd en objektiv utredning om anledningen till en inträffad allvarlig skada eller uppkommen risk för sådan, för att därigenom förebygga att liknande händelser inträffar i framtiden.

– Ett annat syfte är att den drabbade patienten (eller dess anhöriga/närstående) genom utredningen, så långt det är möjligt, ska få klarhet i vad som faktiskt inträffat.

Foto: Västra Götalandsregionen

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen