Fredrik Strage tvingas bort – fick ultimatum

2024 08 27

Musikjournalisten Fredrik Strage och ekonomikommentatorn Katrine Kielos-Marcal tvingas välja bort Dagens Nyheter.

DN-profilerna har rekryterats till EFN Ekonomikanalen.

EFN ägs av Handelsbanken, vilket är orsaken till avskedet från DN.

Det berättar DN:s chefredaktör Peter Wolodarski för Dagens Media.

– EFN är speciella eftersom de rapporterar till Handelsbankens informationsavdelning. Jag betraktar inte det som oberoende journalistik, säger han till sajten.

Gavs ett ultimatum

Strage och Kielos-Marcal gavs ett ultimatum, enligt Wolodarski.

De fick antingen välja att fortsätta jobba på DN eller EFN.

Nu står det klart att journalisterna väljer Handelsbankens stora mediesatsning. 

– Profilerade medarbetare får välja om de vill medverka hos oss eller EFN, säger Peter Wolodarski till Dagens Media om beskedet. 

Har medverkat i EFN

Musikjournalisten Fredrik Strage har medverkat i EFN de senaste månaderna. 

Sedan mars 2024 deltar han i programmet ”Mammons rike” som beskrivs som ett ”populärkulturellt finansmagasin”.

I programmet medverkar även författaren och ekonomijournalisten Jonas Malmborg, kulturjournalisten Åsa Linderborg och affärsjuristen och författaren Agri Ismaïl.

– Mammons rike är något så originellt och unikt som ett kulturellt ekonomimagasin. Eller ett finansiellt kulturprogram. Utångspunkten är ett synnerligen spänstigt samtal där vi tittar på kulturen med krass ekonomisk blick och ekonomin med kulturella läsglasögon, sade Jonas Malmborg när programmet lanserades.

– Vi kommer vara lika oförutsägbara som tiden vi lever i, men betydligt smartare och definitivt mer underhållande, kommenterade Fredrik Strage.

Även Katrine Kielos-Marcal har medverkat i EFN.

Fram till 2019 programledde hon ”Marcal möter” i kanalen.

Foto: Johan Jönsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Statsministern varnar hela Europa

2025 09 10

Polen har åberopat Natos artikel 4 efter att landets luftförsvar skjutit ned flera ryska drönare som kränkt Natomedlemmens luftrum.

Natos artikel fyra innebär att medlemsländerna ska samråda om det säkerhetshot som uppstått.

Sverige är berett att hjälpa till om det behövs.

Det betonar statsminister Ulf Kristersson (M). 

–  Vi är helt beredda, vi är på tårna att hjälpa till, säger han enligt Expressen.

Kristersson är övertygad om att det handlar om en avsiktlig rysk kränkning av Polens luftrum.

– Det som har hänt är väldigt allvarligt, det är inget misstag.  

Varnar Europa

Ulf Kristersson ser mycket allvarligt på Rysslands agerande. 

Han anser att händelsen påverkar hela Europas säkerhet.

– Underskatta inte vad detta betyder för europeisk säkerhet. Vi följer utvecklingen minut för minut, säger statsministern enligt Aftonbladet.

Nato är redo

Natos generalsekreterare Mark Rutte kallar kränkningen av Polens luftrum för "helt oberättigad".

Till skillnad från Kristersson undviker Rutte att fastslå att det rör sig om avsiktlig kränkning av det polska luftrummet.

– Oavsett om det var avsiktligt eller inte är det helt oförsvarbart. Det är väldigt farligt, säger han på en pressträff.

Vidare betonar Rutte att Nato är redo att agera om det behövs.

– Vi är redo och vaksamma.

LÄS MER: Polen åberopar Natos artikel fyra

Halvvägs genom Polen

En av de ryska drönarna ska ha flugit halvägs över Polen, rapporterar danska TV2 med hänvisning till bilder som den polske militärbloggaren Tomaszów Mazowieck delat på Facebook.

– Nedslagsplatsen ligger endast omkring 100 kilometer från Polens huvudstad Warszawa och 50 kilometer från storstaden Łódź, uppger kanalen.

LÄS OCKSÅ: Tung smäll för hushåll med fjärrvärme

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Polen åberopar Natos artikel fyra

2025 09 10

Polen vill aktivera Natos artikel fyra.

Det rapporterar flera internationella medier.

Beskedet bekräftas av den polska premiärministern Donald Tusk och kommer ett par timmar efter att Polen skjutit ned ryska drönare som kränkt Natomedlemmens luftrum.

Detta innebär artikel 4

Natos artikel fyra innebär att medlemsländerna ska samråda om det säkerhetshot som uppstått.

– Parterna ska samråda närhelst någon av dem anser att någon av parternas territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet är hotad, lyder formuleringen.

Ska undersöka hotet

Artikel fyra har enbart åberopats sju gånger i historien. Senast var när Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Vid mötet ska det undersökas om ett hot finns och hur det i så fall kan motverkas, antingen med en gemensam åtgärd eller ett gemensamt beslut.

Efter nattens operation har Polen stått i konstant kontakt med Nato.

Det polska militära svaret var första gången som ett Natoplan reagerat skarpt på ett potentiellt hot i en medlems luftrum, framhåller en talesperson för alliansen enligt TV2.

"Oacceptabelt"

Sverige är ett av Natoländerna som under förmiddagen fördömt den ryska kränkningen.

– Rysslands kränkningar av polskt luftrum i natt är oacceptabla, framhäver statsminister Ulf Kristersson på X.

– Det ryska aggressionskriget mot Ukraina utgör ett hot mot hela Europas säkerhet. Polen har all rätt att förvara sitt luftrum. Vi ger vårt fulla stöd till Polen, som Nato-allierad och EU-medlem. Sverige och Polen står enade i vårt stöd till Ukraina.

LÄS MER: Polen har skjutit ned ryska drönare

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen