Ger besked om drivmedelspriserna – ”har en gyllene lösning”

2024 08 27

Regeringen och SD kommer att höja reduktionsplikten.

Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och SD:s miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen på en pressträff.

Reduktionsplikten – det vill säga andelen biodrivmedel som blandas i drivmedel – kommer att höjas från sex procent till tio procent.

Men höjningen kommer inte att leda till högre bränslepriser. Det försäkrar klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari.

– Jag och Liberalerna är glada över att regeringen nu går fram med en gyllene lösning som minskar utsläppen utan att pressa hushåll med små marginaler, säger hon till Expressen.

Två anledningar

Enligt regeringen och SD finns det två orsaker till att drivmedelspriserna inte kommer att öka, trots höjningen av reduktionsplikten.

För det första pekar man på att tillgången till biodrivmedel är större i dag, vilket innebär att reduktionsplikten kan höjas utan att det påverkar priset vid pump.

För det andra kommer regeringen och SD att kompensera höjningen med sänkt drivmedelsskatt.

– Vi sänker skatten på drivmedel och höjer kravet något på inbladning av biobränsle, säger Ebba Busch på presträffen.

Fortfarande stor skillnad

Tidigare låg reduktionsplikten på 30 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Den 1 januari sänkte Tidöpartierna reduktionsplikten till 6 procent för både diesel och bensin.

Från och med juli 2025 kommer den höjas till 10 procent.

Billigare att tanka

Regeringens och SD:s sänkning av reduktionsplikten har lett till lägre drivmedelspriser.

I juni rapporterade sajten Bilresa.se att drivmedelspriserna i Sverige är lägst i hela Västeuropa. Det är första gången någonsin som Sverige toppar listan.

Så sent som hösten 2023 var bränslepriserna i Sverige bland de högsta i hela Europa.

Regeringens politik välkomnas av många som uppskattar att det blir billigare att tanka bilen. Samtidigt riktas hård kritik mot att besluten leder till att färre köper elbil och att utsläppen ökar.

Regeringen har själva bekräftat att utsläppen totalt sett kommer att öka med uppemot 10 miljoner ton fram till 2030 med nuvarande politik.

Efter det nya beskedet om reduktionsplikten kan siffran justeras nedåt.

– Den nya höjningen beräknas minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, rapporterar SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen