UPPGIFTER: Regeringen backar – vill genomföra höjning

2024 08 26

Nya uppgifter pekar på att regeringen vill höja reduktionsplikten.

Sent på måndagseftermiddagen kommer oväntade uppgifter.

Tidöpartierna gjorde sänkningen av reduktionsplikten till ett av deras viktigaste vallöften.

Nu kommer uppgifter om att regeringen vill höja reduktionsplikten.

Det rapporterar SVT.

Har fått kritik

Sänkningen av reduktionsplikten har fått kraftig kritik från flera håll.

Enligt uppgifter till SVT så vill Tidöpartierna nu höja nivån på reduktionsplikten igen, från 6 till 10 procent.

Vill sänka skatten

Samtidigt har regeringspartierna för avsikt att sänka drivmedelsskatterna ytterligare.

– Det viktiga var effekten på priset, inte vilka styrmedel som används, säger en källa om saken till SVT.

Sverigedemokraternas pressavdelning bekräftar beskedet, och menar att höjningen kompenseras av just sänkta drivmedelsskatter.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, uppger de för Aftonbladet.

Det är reduktionsplikt

Reduktionsplikten har under de senaste åren varit en hett omdebatterad politisk fråga.

Energimyndigheten förklarar vad som egentligen menas med reduktionsplikt.

– Reduktionsplikten är ett styrmedel för att driva på inblandning av klimatsmarta biodrivmedel, förklarar myndigheten.

– Den innebär att leverantörer av bensin, diesel och flygfotogen måste minska växthusgasutsläppen med en viss procentsats genom att blanda in biodrivmedel.

Kan höjas igen

Energimyndigheten fortsätter.

– Det innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från berörda drivmedel med en viss procentsats.

– Drivmedelsleverantörer ska se till att drivmedlet bidrar till att drivmedlen minskar klimatpåverkan. Det uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel.

Sedan 1 januari 2024 är reduktionsnivåerna 6 procent för bensin och diesel, och 3,5 procent för flygfotogen, någonting som nu alltså kan vara på väg att höjas igen.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Nato bekräftar enormt fiasko för Putin

2025 06 04

Vladimir Putin har länge använt Rysslands militära förmåga som ett avskräckningsmedel mot västvärlden och Ukraina.

Under kriget gång har Putins ständigt hotat med kärnvapen och ”militära åtgärder” i försök att avskräcka väst från att stödja Ukraina.

Nu har den ryska avskräckningsförmågan fått sig en rejäl törn.

Ukrainas drönaroperation ”Spindelnät”, som genomfördes i måndags, har skadat 40 ryska bombflygplan och totalförstört 10 till 13 plan.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid Nato på onsdagseftermiddagen. 

– De förstörda flygplanen bär ansvaret för 3 000 kryssningsrobotar som har avfyrats mot kritisk infrastruktur och civila mål i Ukraina sedan krigets början, säger tjänstemannen enligt Meduza.

”Oerhört hårt slag mot Ryssland”

Nato bekräftar således Ukrainas uppgifter om att ett 40-tal ryska bombplan träffades i drönaroperationen. Av dessa ska alltså 10-13 vara helt förstörda.

Ett enormt fiasko för den ryska krigsmakten.

– Attacken försvagar Rysslands militära prestationsförmåga och ökar dess krigskostnader. Samtidigt är attacken symboliskt och kommunikationsmässigt mycket viktig för Ukraina eftersom den visar att Ukraina kan överraska Ryssland.

Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskaper vid Försvarshögskolan och universitetsforskare vid Helsingfors universitet, till Yle.

Militärexperten och tidigare överstelöjtnant Joakim Paasikivi gör samma bedömning.

– Detta är ett oerhört hårt slag mot Ryssland. Det kommer få långsiktiga effekter bland annat eftersom den här typen av plan inte tillverkas längre, säger han till SVT.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Ryssland “extremt provocerat" – Kreml varnar för nytt krig

UPPGIFTER: Amerikansk militär fruktar stor attack i USA

Rysslands ex-president erkänner: Vi söker ”fullständig förintelse”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Gigantiskt rökmoln drar in över Sverige

2025 06 04

Kanada har drabbats av omfattande skogsbränder under hela maj och början av juni.

Tiotusentals invånare har evakuerats från provinserna Saskatchewan, Manitoba och Ontario.

Men det är inte bara Kanada som påverkas. 

Satellitbilder har visat hur stora rökmoln rör sig bort från skogsbränderna. Rökmolnen har färdats över Atlanten och nått Europa vid flera tillfällen, rapporterar EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus Climate Change Service.

Den 18-19 maj nådde ett stort rökmoln Grekland och östra Medelhavet.  

Ett andra, mycket större rökmoln, korsade Atlanten under den sista veckan i maj och nådde de nordvästra delarna av Europa den 1 juni.

Nu har ytterligare ett rökmoln svept in över den europeiska kontinenten. Och den här gången drabbas Norden.

Det visar nya satellitbilder som danska TV2 tagit del av.

– Röken anlände redan till nordvästra Europa på söndagen och drog in över Danmark (och Sverige, reds.anm) under tisdagen, rapporterar kanalen.

Så påverkas allmänheten

Enligt Christoffer Karoff, docent vid institutionen för geovetenskap vid Aarhus universitet, går det att se röken med blotta ögat.

– För det första ger röken himlen ett mjölkvitt sken, vilket kommer att skymma solens strålar. Dessutom blir soluppgångar och solnedgångar rödare, eftersom endast de långvågiga rödaktiga färgerna går igenom lagret av sotpartiklar.

Så påverkas luftkvalitén

EU:s Copernicus fastslår att luftkvalitén inte kommer att påverkas i någon större skala, eftersom rökmolnen vanligtvis befinner sig på mycket hög höjd.

– Skogsbränder är en vanlig företeelse i skogar på norra halvklotet från våren och under sommarmånaderna. Fram till början av juni visar våra data att de centrala regionerna i Kanada upplevt några mycket intensiva veckor vad gäller utsläpp från skogsbränder, säger Mark Parrington, senior forskare vid Copernicus atmosfärövervakningstjänst, i ett uttalande.

– Dessa uppgifter, och det faktum att vi kan observera röken i Europa, är en återspegling av omfattningen av bränderna och de effekter de har haft i Manitoba och Saskatchewan. På CAMS övervakar vi händelser som dessa för att förstå hur de påverkar atmosfären och luftkvaliteten regionalt och globalt.

Akrivfoto: V.Aivazovsky

Text: Redaktionen