Okänt föremål i Natos luftrum – ”redo att skjuta”

2024 08 26

Ett oidentifierat föremål har kränkt Natolandet Polens luftrum.

Föremålet flög in i det polska luftrummet i samband med Rysslands storskaliga robot- och drönarattack mot Ukraina.

Det oidentifierade föremålet tros ha landat på polskt territorium, rapporterar Reuters med hänvisning till den polska arméns operativa kommando.

– Vi har förmodligen att göra med ett olagligt intrång i polskt luftrum. Föremålet upptäcktes av åtminstone tre radarstationer, säger den polske generalmajoren Maciej Klisz, som är operativ befälhavare för de polska väpnade styrkorna, på en pressträff.

Klisz uppger att det inte rör sig om en ballistisk robot.

– Utifrån föremålets egenskaper och rörelsemönster är det tydligt att det inte är en balistisk robot.

Enligt befälhavaren pekar det mesta på att det handlar om en drönare.

– Det är troligtvis en drönare. Jag hade full kontroll över föremålet och jag var redo att skjuta ner det.

100 drönare och 100 robotar

Ryssland uppges ha avfyrat 100 robotar och 100 drönare mot ukrainska städer och byar under måndagsmorgonen.

Fyra civila har bekräftats döda och ytterligare tolv personer har skadats, rapporterar Ukrainska Pravda. Enligt tidningen dödades en kvinna i Zjytomyr-regionen i norra Ukraina och två personer i de södra regionerna Zaporizjzja och Dnipropetrovsk.

Dessutom dödades en man i den västra staden Lutsk efter att ett höghus attackerats.

Presidenten ställer krav 

Ryssland uppger att man attackerat el- och gasanläggningar samt vapen- och ammunitionsförråd vid två ukrainska flygfält.

– Skadorna i energisektorn är stora, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på Telegram. 

Zelenskyj kräver förändringar efter måndagens storskaliga attack. Han vänder sig direkt till sina allierade i Nato.

Presidenten uppmanar västländer som USA, Storbritannien och Frankrike att ta bort samtliga begränsningar på vilka vapen som Ukraina får och inte får använda.

– Alla begränsningar måste slopas. Det bör inte finnas restriktioner för Ukraina, eftersom terroristerna inte har några.

Zelenskyj vill även att Ukrainas grannländer i väst ska ingå ett gemensamt avtal om att skjuta ner ryska drönare och robotar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen