Vindkraft är en fråga som väcker starka känslor hos många svenskar.

Inte minst hos människor som har eller kommer att få vindkraftsverk nära hemmet.

I Västsverige kan man komma att bygga 30 landbaserade vindkraftsparker för att klara produktionen av fossilfri el, rapporterar SR.

Men planerna väcker stora protester.

”Begränsningar för människor”

Bland annat i Falköping har det startats en lokal grupp som protesterar mot planerna på nya vindkraftsparker.

– Konsekvenserna är att det blir starka begränsningar för människors möjligheter att utnyttja sina hus och gårdar, säger Dag Ahlenius, medlem i den lokala gruppen, till radiokanalen.

Han menar att landbaserad vindkraft ställer till med besvär för lokalbefolkningen, bland annat för personer med sömnproblem.

Ljud från vindkraftverk påverkar sömnen negativt, enligt en studie från Göteborgs universitet, som Sveriges Natur har rapporterat om.

Vill se alternativ

Gruppen i Falköping vill att man i första hand ska satsa på havsbaserad vindkraft samt solceller och gasturbiner, rapporterar radiokanalen.

– Jag tror att man måste titta på alla de alternativen, och så pausar man landbaserad vindkraft, säger Dag Alenius.

Många politiker i Västsverige vill dock satsa på vindkraften eftersom produktionen av fossilfri el måste fördubblas på sex år, enligt radiokanalen.

– Man ska ju minimera nackdelarna så långt det är möjligt. Det sker ju en teknisk utveckling som gynnar situationen, säger Therese Sahlström (M), kommunalråd i Skövde, till SR.

Flera projekt möter motstånd

Vindkraftsfrågan har länge väckt starka känslor i Västsverige.

Och det är inte bara landbaserad vindkraft som väcker protester.

Bland annat så har en vindkraftspark i Vänern pausats på grund av att den stött på motstånd, enligt Mariestads-Tidningen.

Ett annat omstritt projekt är den föreslagna flytande vindkraftparken Mareld på Bohuskusten.

Där har Länsstyrelsen gett grönt ljus trots att fem myndigheter sagt nej till vindkraftsparken, rapporterade DN i juli. Brist på fossilfri el kan leda till att 10 000 industrijobb hotas, enligt Länsstyrelsen.

Foto: T Reuabourg

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen