SAAB: Det här vill vi bygga till Sveriges försvar

2024 08 24

Saab bekräftar att det finns planer på ett nytt stridsflygplan.

Saab är som bekant ett ledande företag inom försvarsindustrin.

Bolaget får återkommande stora beställningar från såväl Sverige som utlandet för försvarsmateriel, stridsflyg och annat.

Nu bekräftar Saab att de vill bygga ett helt nytt stridsflygplan för Sveriges försvarsmakt.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Aldrig varit bättre läge”

Peter Nilsson, chef för Advanced programs, uttalar sig.

– Det har aldrig varit ett bättre läge med en upptränad arbetsstyrka. Det märker vi när vi pratar med andra i branschen. De siktar på att komma dit vi är, säger han till DN.

På samma sätt som Gripen

Ett mål i framtiden för Saab skulle vara ett nytt stridsflygssystem i Sverige.

Saab undersöker olika möjligheter, där man skulle kunna använda nanomaterial och artificiell intelligens i de nya planen.

– Den bästa lösningen för Sverige för att skapa nationell rådighet är att vi gör på samma sätt som med Gripen. Att vi har många partners, men att vi själva bestämmer designen, fortsätter Nilsson.

Ett beslut om nytt stridsflygssystem kommer förmodligen runt år 2030, någonting som Saab menar är för sent.

“Mer än du tror”

Saab är alltjämt ledande i försvarsindustrin och producerar många olika saker.

– Vi på Saab är en del av så mycket mer än vad du tror. En del av att du kan höja din röst och leva som du vill, förklarar bolaget.

– Genom att tillverka världsledande produkter till försvaret är vi en del av att skapa tryggare samhällen och förutsättningar för hållbar utveckling.

Stor order

Så sent som i slutet av juli fick Saab en stor beställning från utländsk makt.

– Saab har idag fått en beställning på ett antal försvarssystem och utrustning från regeringen i ett västland. Ordervärdet uppgår till cirka SEK 6,6 miljarder med planerade leveranser 2027-2028. 

– På grund av branschens karaktär, omständigheter kring kunden och nationella säkerhetsintressen kommer ingen ytterligare information om denna order eller kunden att lämnas.

Foto: Saab AB

Text: Redaktionen

JUST NU: Eljätte uppmanar hushållen – byt elavtal nu

2025 04 02

Elmarknaden är fortsatt osäker.

Det framhåller energijätten Vattenfall med drygt 900 000 kunder i Sverige.

Priset på gas sjunker på kontinenten, men samtidigt stiger priserna på olja och kol.

Och sedan förra månaden har de fasta elprisavtalen sjunkit – i alla fyra elområden i landet.

Överväg att byta nu

Det får Vattenfall att uppmana hushållen att ompröva sina nuvarande avtal och överväga att byta.

– Med tanke att det är en stökig omvärld, med stora osäkerheter inför kommande vinter, är det nu ett bra tillfälle att se över sitt elvatal, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning, i ett uttalande.

– Man kan välja 6-, 12- eller 36-månadersavtal, beroende av vad man känner sig bekväm med. Det är lätt att tänka kortsiktigt men i det långa loppet kan de fasta avtalen erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna.

God elförsörjning

Elförsörjningen i Sverige är emellertid god.

Starka vindar, tysk solkraft och välfyllda nordiska vattenmagasin är anledningarna, enligt Vattenkraft. Milda temperaturer och minskad elkonsumtion bidrar också till att pressa ned priserna.

– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland, säger Jonas Stenbeck.

Ankkurvfenomenet syftar på hur elproduktionen från förnybara energikällor påverkar elnätet över en dag.

– Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen.

Läs mer: Jättemånga rörliga elavtal ska ändras – kunder lär bli besvikna

Medelspotpriserna:     
             Mars 2024                   Mars 2025

E1:      56,60 öre/kWh        15,80 öre/kWh

E2:      65,60 öre/kWh        10,95 öre/kWh

E3:      59,47 öre/kWh         50,81 öre/kWh

E4:      63,36 öre/kWh         60,46 öre/kWh

Källa Vattenfall

Foto: 

Text: Redaktionen

Utspel från Jimmie Åkesson får mothugg: “Det finns inte på kartan”

2025 04 02

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson utesluter inte svenska kärnvapen.

Det framhöll partiledaren i en intervju tidigare i veckan.

Kommentaren kom efter att debatten om potentiella svenska eller nordiska kärnvapen åter blossat upp.

– Vi hade ju en väldig kompetens i kärnteknik för länge sedan. Men den politiska viljan ville något annat, sade Åkesson till GP och tillade att han anser att allt borde ligga på bordet i rådande situation.

"Finns inte på kartan"

Nu kommenteras utspelet från forskarsektionen.

Enligt Martin Goliath, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedöms det osannolikt att Sverige skulle kunna framställa kärnvapen på egen hand.

– Min spontana reaktion är att det här finns inte på kartan, säger han till SvD.

Forskaren instämmer i att kompetensen vad gäller kärnteknik visserligen finns. Men steget till att utveckla kärnvapen anses ändå för stort.

– Det skulle vara ett gigantiskt industriellt projekt som skulle kräva att väldigt många ingenjörsmässiga problem behöver lösa, säger Martin Goliath.

Får inte tillverka

Förutom de rent tekniska svårigheterna finns det även avtalsrelaterade knutar att lösa.

Sverige har skrivit på det så kallade icke-spridningsavtalet, NPT, som ämnar att hindra spridningen av kärnvapen.

I det avtalet ställs krav på kärnvapenstater att inte överlåta vapnen till någon annan stat eller icke-statlig aktör.

Men det ställs också krav på kärnvapenfria stater, som exempelvis Sverige.

– Kärnvapenfria stater förbinder sig enligt NPT att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, förklarar organisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Har kritiserats

Men avtalet har även varit föremål för kritik. FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson menar att NPT “inte räcker som garanti mot att kärnvapen hamnar även i Sverige.

Det framhåller han i en debattartikel där han varnade för att USA kan placera ut kärnvapen på svensk mark.

– Sant är att icke-spridningsavtalet förhindrar kärnvapenstater att överlåta kärnvapen, eller kontroll över sådana, till icke-kärnvapenstater, skriver han i Expressen.

– Men under 1970- och 80-talen hade kärnvapenstaterna mängder av kärnvapen utplacerade i andra länder och USA har alltjämt några hundra sådana i europeiska länder och Ryssland nu sannolikt i Belarus. Dessa vapen är dock, åtminstone i fredstid, fortsatt under kärnvapenstaternas kontroll.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen