Uppmaning till alla bankkunder – från Finansinspektionen

2024 08 22

Konsumenter har utrymme att förhandla, menar Finansinspektionen.

Riksbanken har på nytt sänkt styrräntan.

I takt med det börjar storbankernas listräntor att falla och trycket lättar för många hushåll och konsumenter.

Samtidigt bör inte bankkunder nöja sig med det, meddelar Finansinspektionen.

“Finns utrymme”

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, förklarar.

– Det finns ett gott utrymme för hushållen att förhandla om bolåneränta, säger hon till SVT.

“Då sänker de räntan”

Den oberoende ekonomen Claes Hemberg menar att det är en bra idé att jämföra de olika bankernas upplägg.

Samtidigt kan man tjäna på att bara höra av sig till banken.

– Risken är att man tänker att nu sjunker räntorna och jag kommer tjäna pengar. Det stämmer, men genomsnittshushållet kan spara tiotusentals kronor mer – om man byter bank, säger Hemberg.

– Bara att du ringer till banken om amorteringsunderlag gör att de förstår att du är på väg att byta bank och då kommer de sänka din ränta med 0,2 procentenheter eller mer. Då behöver du inte ens byta bank.

Har sänkt räntan

Tidigare i veckan beslutade Riksbanken för att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,5 procent.

– Inflationen har fortsatt att sjunka och förutsättningarna för en inflation i linje med målet även framöver är goda, förklarar Riksbanken om beslutet.

– De långsiktiga inflationsförväntningarna signalerar ett starkt förtroende för målet och löneökningarna är måttliga.

Flera gånger till

Såväl Riksbanken som olika ekonomiska bedömare förutsätter ytterligare sänkningar framöver.

– Mot den här bakgrunden bedömer direktionen att styrräntan kan sänkas något snabbare än i bedömningen i juni. Om inflationsutsikterna står sig kan styrräntan sänkas ytterligare två eller tre gånger i år.  

– Men inflations- och konjunkturutsikterna är osäkra. Det finns risker kopplade till bland annat det geopolitiska läget, konjunkturutvecklingen i Sverige och omvärlden och kronans växelkurs som kan leda till en annan utveckling av inflationen och därmed utformning av penningpolitiken.

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

Säkerhetsläget i Europa är det värsta sedan andra världskriget.

Det budskapet har lyfts flera gånger från den svenska regeringen sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Förändringen har fått Sverige att agera.

I november 2024 skickades en ny variant av den uppmärksammade broschyren “Om krisen eller kriget kommer” ut till svenska hushåll.

Och tidigare i veckan meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att det bara i år har satsats 100 miljoner kronor på att kontrollera, utföra tillsyner och rusta upp skyddsrum mot kärnvapen.

Det har i dagarna väckt rubriker i den amerikanska tidningen Newsweek.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

"Förbereder kärnkraftsbunkrar"

Rubriken i Newsweeks artikel lyder “Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar”.

Tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

– Det fortifikatoriska skyddet är gott i de allra flesta skyddsrummen. Ofta är det mindre åtgärder som behöver åtgärdas när vi inspekterar skyddsrummen, framhåller MSB.

Man talar också om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, informerar myndigheten.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek nu i dagarna.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen