Deadline för pensionärer – 220 000 måste betala

2024 08 19

Skatteverket kräver inbetalningar från 650 000 personer i Sverige.

Av dessa är drygt 220 000 över 65 år.

Det handlar om folk som fått besked om att betala kvarskatt – en inbetalning som måste in inom kort.

Senast den 12 september måste pengarna finnas på skattekontot för samtliga i gruppen.

Och när det gäller just pensionärsgruppen går Skatteverket ut med en särskild uppmaning.

– I och med den ändrade riktåldern för pension är det ännu viktigare att titta på hur pensionen påverkar vilken skatt du ska betala, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket, i ett uttalande.

Vanligt bland pensionärer

Totalt handlar det om 12 miljarder kronor som ska betalas in till Skatteverket. Av dessa återfinns drygt 3,2 miljoner hos befolkningen som är över 65 år.

Att drabbas av kvarskatt är särskilt vanligt när en person har flera utbetalare, vilket gäller de allra flesta med pension.

– Det är därför viktigt att planera sin pension och vilken skatt som ska dras, framhåller Skatteverket.

Ändrad riktålder sedan i våras

Förändringen av riktåldern som Alem Resulovic hänvisar till beslöts i maj tidigare i år.

Då fastställde regeringen riktåldern för pension för 2030 till 67 år.

– Att vi lever allt längre och är friska högre upp i åldrarna är naturligtvis väldigt positivt. Samtidigt innebär det utmaningar, då den intjänade pensionen ska räcka över längre tid, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vid tillfället.

Hon tillade:

– För att stärka sin ekonomi och få pensionen att räcka till är det därför nödvändigt att arbetslivet förlängs. Ett förlängt arbetsliv medför även andra stora samhällsvinster, då det bland annat bidrar till att stärka den svenska välfärden och att kompetens som äldre och erfarna personer besitter stannar kvar längre på den svenska arbetsmarknaden.

Går att undvika

Skatteverket understryker att det går att undvika kvarskatt genom att till exempel be den som betalar ut pensionen, eller lön eller annan ersättning, att dra mer skatt under året som går.

Att skattejämka är ett annat alternativ för att inte riskera kvarskatt.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen


29okt2025

JUST NU: USA tvärvänder – häver sanktioner mot Putinvän

2025 10 29

USA häver sanktioner mot en Putinallierad.

Den senaste tiden har Trump-administrationen velat skärpa tonen mot Putin och hans allierade.

Men nu kommer beskedet att USA häver sanktionerna mot en politisk ledare som står Putin nära.

Tar bort sanktioner mot Putinvän

USA häver sanktionerna mot Milorad Dodik, en ultranationalistisk serbisk ledare i Bosnien-Hercegovina, rapporterar Politico.

Beslutet uppges komma efter att kända MAGA-profiler kritiserat sanktionerna mot den Putinvänlige Dodik.

Dodik var fram till augusti president för den serbiskdominerade entiteten Republika Srpska i Bosnien-Hercegovina. Han avsattes då en domstol anklagade honom för att ha trotsat det internationella sändebudet i landet, som övervakar att fredsavtalet (Daytonavtalet) från 1995 efterlevs.

LÄS OCKSÅ: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

Sanktionerna mot Milorad Dodik infördes av Biden-administrationen 2022. USA anklagade den serbiske ultranationalisten och separatisten för att underminera Daytonavtalet samt för mygel och korruption.

Men nu hävs alltså sanktionerna – trots att Milorad Dodik även står Putin nära.

Dodik själv tackar Trump-administrationen för beslutet.

– Beslutet att häva sanktionerna är inte bara en juridisk korrigering, utan också ett moraliskt rättfärdigande av sanningen om Republika Srpska och alla de som har tjänat det med heder, kommenterar Dodik själv beslutet, enligt tidningen.

Möts av hård kritik

Flera nära allierade till Trump har förespråkat att sanktionerna mot den serbiska ultranationalisten ska hävas.

Bland dem som har varit drivande i frågan finns MAGA-influencern Laura Loomer samt Rudy Giuliani och Michael Flynn.

Demokraterna är dock mycket kritiska till beslutet att häva sanktionerna mot den Putinallierade Dodik.

– Dodik har underminerat Daytonavtalet, myst med Putin och tjänat pengar på korruption – knappast någon anledning till lättnad. Det amerikanska folket förtjänar svar, säger den demokratiska senatorn Jeanne Shaheen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk krigsförbrytare eliminerad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump hotar att skicka in flygvapnet

2025 10 29

USA:s president Donald Trump har tidigare beordrat soldater från nationalgardet till flera storstäder som styrs av Demokraterna.

Nationalgardet har bland annat skickats till Washington DC, Memphis och Los Angeles, där de enligt Trump bistår med att bekämpa brottsligheten.

Dessutom har presidenten hotat att utöka insatsen till andra storstäder – bland annat Chicago, Portland och New Orleans.

Nu höjer Trump insatsen ytterligare, rapporterar CBS News.

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One säger presidenten att han kan skicka ”armén, flygvapnet och marinsoldater” till amerikanska städer ”om han anser att det är nödvändigt”.

– Om jag vill använda en viss lag får jag göra det enligt rutinerna, säger Trump.

Öppnar för att använda upprorslag

Enligt CBS är Trumps uttalande en ”tydlig hänvisning” till USA:s Insurrection Act, som ger presidenten befogenhet att sätta in militär för att slå tillbaka uppror eller under vissa omständigheter upprätthålla lag och ordning.

Trump kan bli den första presidenten på över 30 år som åberopar lagen.

– Jag skulle få göra vad jag vill. Men vi har valt att inte göra det för att vi klarar oss väldigt bra – vi klarar oss väldigt bra utan det. Men jag skulle få göra det och domstolarna skulle hållas utanför. Ingen skulle bli inblandad och jag skulle kunna skicka armén, flottan, flygvapnet och marinkåren. Jag kan skicka vem jag vill, säger presidenten.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Kan runda lagen

En annan lag, Posse Comitatus Act, begränsar den amerikanska militären från att utföra inhemska brottsbekämpande åtgärder. 

Men det går att runda lagen.

– Han talar om Insurrection Act, som tillåter användning av federala militära styrkor i brottsbekämpande syfte, framhåller Geoffrey Corn, chef för Center for Military Law and Policy vid Texas Tech University School of Law, i en kommentar till CBS.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Nato

Text: Redaktionen