Bakslag för svenskt försvar – ”extremt korkat”

2024 08 19

Svenskt försvar har fått problem på grund av att tusentals som inte har förstått kraven väljer att hoppa av.

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina.

Här i Sverige ledde den ryska invasionen till en ökad insikt om att vi behöver kunna försvara vårt land.

Det ledde också till att rekordmånga människor ansökte om att gå med i hemvärnet.

Men tusentals har därefter dragit tillbaka sina ansökningar, och nu råder soldatbrist på vissa håll, rapporterar SVT.

”Korkade ansökningar

I normala fall får hemvärnet cirka 4 500 ansökningar per år, men 2022 inkom hela 30 000 ansökningar.

En tredjedel drog dock tillbaka sina ansökningar efter att ha insett vad ett engagemang i hemvärnet innebär och vilka krav som ställs, rapporterar kanalen.

– Jag hade extremt många korkade ansökningar som kom i samband med Ukrainakriget, säger Jonas Algotsson, bataljonschef för hemvärnet i Kalmar, till kanalen.

Hemvärnet lyckades trots det teckna tjänstgöringsavtal med rekordmånga, hela 5 200.

Men man har fortfarande problem med att många hoppar av.

Många hoppar av

Hemvärnet brukar ha ett bortfall på tio procent.

Många väljer att hoppa av eftersom engagemanget är svårt att kombinera med vissa livssituationer, exempelvis om man har småbarn eller ska flytta.

Trots avhoppen så växer hemvärnet. Försvarsmakten vill dock öka antalet soldater med flera tusen de kommande åren, men på många håll, bland annat i Småland, har man svårt att rekrytera frivilliga.

– Vår befolkning är liten och få genomförde värnplikten under de sista åren av det gamla systemet, säger Jonas Algotsson.

Består av frivilliga

Hemvärnet består alltså av frivilliga soldater. För att kunna ansöka måste man vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år. Man kan tjänstgöra tills man har fyllt 70 år.

Hemvärnets uppgift är att skydda, bevaka, ytövervaka och stötta samhället vid kris.

När man ansöker så uppmanas man att beskriva sin civila och eventuellt militära bakgrund.

Vid ansökan görs även en säkerhetsprövning

Foto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig attack i Ryssland – 20 000 drabbade

2025 11 08

Ukraina har slagit ut omfattande elnät i en rysk region.

En kraftig attack mot Belgorod Oblast i Ryssland har lett till omfattande strömavbrott och skapat oro bland lokalbefolkningen, rapporterar Kyiv Independent.

Storskalig blackout

– Ukrainska styrkor har genomfört gränsöverskridande räder i Belgorod Oblast, säger regionens guvernör, Vyacheslav Gladkov.

Han uppger även att över 20 000 människor drabbats av strömavbrott under kvällen.

Han meddelar att attacken orsakat strömavbrott i Belgorod och byn Dubove, men att inga personskador rapporterats.

Det ryska Telegram‑kontot Shot rapporterar att staden Belgorod attackerats med flerkanonsrobotar (MLRS) och att rester från avskärmade vapen träffat ett lokalt kraftverk.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Region nära frontlinjen

Belgorod Oblast gränsar till Ukrainas Sumy, Kharkiv och Luhansk och används ofta som utgångspunkt för ryska attacker mot ukrainskt territorium.

Situationen har förvärrats de senaste veckorna då Ryssland intensifierat attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur för att slå mot civila inför vintern.

– Livet i Belgorod är helt enkelt hopplöst, ska en lokal invånare ha sagt i ett samtal som avlyssnats av Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR), med hänvisning till regelbundna drönarattacker och strömavbrott.

Upptrappning av energiattacker

Under gårdagen genomförde Ryssland en massiv drönar- och missilattack mot Kyiv och andra städer.

Ukrainas statsägda energibolag Centrenergo rapporterar att alla landets värmekraftverk (TPP) nu står stilla efter vad som beskrivs som den största ryska attacken mot landets energiinfrastruktur någonsin.

Attacken skadade kritiska anläggningar och ledde till omfattande strömavbrott, vilket förvärrade situationen för miljoner civila som redan drabbats av tidigare ryska angrepp på energisektorn.

Händelsen markerar en ny upptrappning i konflikten, där Ryssland riktar in sig på Ukrainas energisystem för att maximera påverkan på civilbefolkningen inför vintern.

President Volodymyr Zelensky har tidigare varnat att Ukraina kommer att slå tillbaka mot Rysslands energisektor om attackerna fortsätter, då dessa nya skador kan få allvarliga konsekvenser för både uppvärmning och elförsörjning i landet.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – “värt många miljoner“

2025 11 08

Ett par utanför Stockholm har gjort ett oväntat fynd.

Vad som började som en vanlig fisketur och maskletning slutade i upptäckten av en storslagen medeltida silverskatt som legat nedgrävd i flera hundra år.

Fyndet uppskattas vara värd miljonbelopp, rapporterar SVT.

Sensationellt fynd

En sensommardag gick paret ut för att fiska och gräva efter metmask, men istället slog deras spade i något oväntat.

De hade upptäckt en nedgrävd medeltida skatt.

– Det såg nästan för otroligt ut för att vara sant, säger Arkeologen Richard Grönwall, som kallades till platsen efter fyndet, till SVT.

När skatten grävdes upp visade det sig bestå av 24 000 medeltida mynt och ett och ett halvt kilo andra artefakter, varav omkring 16 000 mynt kommer från Gotland.

LÄS MER: Joe Biden rasande – ”Jag hade ingen aning”

Unikt i Mälarområdet

– I hela Mälarområdet tidigare har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt, säger Grönwall.

Det rör sig om en välbevarad silverskatt från slutet av 1100-talet, baserat på mynt från kung Knut Erikssons tid.

Några av mynten är präglade med texten ”Kanutus”, vilket är Knuts namn på latin. Flera av mynten är ovanliga biskopsmynt, som präglades åt en biskop.

Skatten väger totalt sex kilo och består mestadels av silvermynt, men även av silverringar, hängen och pärlor som alla lagts ned i en kopparkittel.

Fyndet är en av de största samlingarna med medeltida mynt som hittats i området, och det ger ny inblick i handeln och livet under medeltiden i Mälarregionen.

Miljonvärde

Skatten kan vara värd flera miljoner kronor uppger Grönwall, men det exakta värdet kommer att fastställas när mynten analyseras.

– Upphittaren agerade helt korrekt som kontaktade oss på Länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen är den som hittar ett fornfynd av silver eller ett depåfynd skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

Forskare planerar nu att studera skatten närmare, och fyndplatsen har skyddats för att säkerställa att inga fler artefakter försvinner innan forskningen är klar.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Foto: D L Almanzor

Text: Redaktionen