Det har varit ett par tuffa år för svensk ekonomi.

Efter den tunga inflationschocken där svenskarnas köpkraft urholkades rejält har höjda räntor varit nästa fenomen att slå mot plånböckerna.

Nu menar Swedbank att Riksbanken måste sänka räntan vid nästa möte som publiceras på tisdag, och flera gånger till under resten av året.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Går svagt”

SvD har i en ny undersökning tagit reda på att majoriteten av storbankernas ekonomer vill att Riksbanken ska sänka räntan på alla resterande penningpolitiska möten i år.

– Svensk ekonomi går väldigt svagt just nu. Arbetslösheten stiger mer i Sverige än i de flesta andra länder och inflationskampen är redan vunnen, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till SvD.

Vill se dubbelsänkning

På grund av det ekonomiska läget, och inflationen som nu har sjunkit tillbaka, anser Wallström att det vore rimligt för Riksbanken att sänka räntan med en halv procentenhet vid det kommande mötet.

– Givet hur hårt räntan slår mot svensk ekonomi så tycker jag att krisen som vi just nu genomlever i Sverige skulle vara ett bra tillfälle för Riksbanken att faktiskt göra det, säger Wallström.

Har sjunkit rejält

En rapport som Statistiska centralbyrån släppte tidigare i veckan visar att inflationen är kvar på lugna nivåer.

– Inflationstakten enligt KPI var 2,6 procent i juli 2024, vilket den också var i juni, förklarar SCB.

– Månadsförändringen från juni till juli var 0,1 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF, Konsumentprisindex med fast ränta,var 1,7 procent i juli, vilket är en ökning från juni då den var 1,3 procent.

Valutan viktig

På grund av att inflationen inte längre är ett framstående problem och den svaga konjunkturen menar många nu att det är dags för flera räntesänkningar.

Riksbanken har tidigare understrukit att man även håller ögonen på den svenska kronan, som i teorin skulle försvagas av sänkningar.

Kronan har dock varit förhållandevis stabil under den senaste tiden, och även i USA börjar man så smått titta mot räntesänkningar från centralbanken Fed inom kort.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen