Bristen på strömming och torsk har varit känd under en tid.

Det råder stor oro bland Sveriges yrkesfiskare och många funderar på om det är dags att överge yrket.

En fiskare i Malmö går så långt som att varna för att det inte kommer att finnas några yrkesfiskare kvar över huvud taget inom några år.

Det rapporterar TV4.

“Måste ske något radikalt”

Bengt Grip, fiskare i Klagshamn utanför Malmö, menar att radikala förändringar måste till för att rädda yrkesgruppen.

– Om det inte sker en radikal förändring på förutsättningarna så finns inga yrkesfiskare kvar om fem år, säger han till TV4.

Begränsningar ett problem

Omfattande trålfiske och begränsningar på vad som får tas upp från svenska vatten ställer till det ordentligt.

– I dag är det omöjligt. Fisket har alltid varit upp och ner, då kunde man flytta ner i Östersjön eller norröver i vissa perioder. Men nu när fisken vi kan tjäna pengar på är förbjuden, finns det inget att flytta till, säger Bengt Grip.

Stora problem

Livsmedelsjätten Axfood, med butiker som Willys och Hemköp i portföljen, har slutat sälja surströmming på grund av problemen i svenska vatten.

– Beståndet mår mycket sämre nu, vi ser att strömmingarna är mindre och magrare, de har svårare att reproducera sig och fiskeuttaget är alldeles för högt, säger Inger Melander, fiskeexpert på WWF, till SVT.

Blir allt svårare

Sveriges lantbruksuniversitet fastslår att exempelvis torsken lider extremt av klimatförändringarna.

– Torsk är en nyckelart i marina ekosystem. Den formar förutsättningarna för en lång rad andra arter i havet och har också haft stor betydelse både ekonomiskt och kulturellt, framhåller SLU.

– Läget för torsken är dock kritiskt både i Östersjön och i Västerhavet, populationerna är små och fiskarna i dålig kondition. Forskning baserad på de senaste klimatmodellerna visar att temperaturen kommer att stiga och leda till lokala värmeböljor. 

– Havsförsurningen kommer att öka, och salthalten kan minska. Tillsammans innebär de här klimateffekterna en omfattande förändring av den marina miljön.

Foto: Brandon

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen