Och det har att göra med återvinning.

Regeringen har bedömt att det krävs en mer cirkulär hantering av textilier.

Det innebär bland annat att kommunerna ska samla in hushållens textilavfall separat.

“Måste bli bättre”

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2025.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Det är helt ohållbart. Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt.

Riktar uppmaning

I somras föreslog EU-kommissionen en ändring av avfallsdirektivet som innebär att medlemsstaterna ska införa ett producentansvar för textilier, textilrelaterade produkter och skor.

I samband med lagändringen som innebär separat hantering av textilavfall riktar Pourmokhtari en uppmaning till hushållen.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger hon.

Mycket kläder konsumeras

I västvärlden konsumeras alltjämt mycket kläder, någonting som regeringen nu vill ska ske på ett mer miljövänligt sätt.

– I Sverige konsumeras cirka 14 kg textil per person och år varav kläder utgör cirka 10 kg, framhåller regeringen.

– Enligt Naturvårdsverket är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent i Sverige. Beslutet om separat insamling av textil syftar till att mer textilier ska återanvändas och återvinnas.

Vill öka livslängden

I och med beslutet hoppas regeringen kunna öka livslängden på bland annat kläder.

– Att öka livslängden på redan producerade produkter och att använda textilavfall som en viktig resurs kommer ge positiva konsekvenser för miljö och klimat, både globalt och nationellt. 

– Regeringen ger även kommunerna ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi, så att textil återanvänds eller att textilavfall förebyggs.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Detta eftersom polisen genomför en nationell insatsvecka mellan 19 och 25 augusti.

Extra stort fokus kommer läggas på hastighetskontroller i tätbebyggda områden.

– Vi kommer att lägga extra fokus på hastighetskontroller i områden där det är många människor i rörelse, till exempel bostadsområden, stadskärnor och utanför skolor och förskolor. Nu när sommarlovet är slut för många barn borde det vara en angelägenhet för alla att de ska kunna röra sig tryggt till och från skolan.

Det säger Ursula Edström, trafikstrateg på polisen, i ett uttalande.

”Skillnad mellan liv och död”

Hastighetsöverträdelser i tätbebyggda områden kan få ödesdigra konsekvenser, även vid platser där hastighetsbegränsningarna redan är relativt låga. 

Utanför skolor och andra platser där många personer rör sig är det vanligt med hastighetsbegränsningar på 30 km/h. Hastighetsbegränsningen gör det möjligt för bilister att hinna reagera i tid och sänka farten eller stanna bilen helt om det skulle behövas.

Hastighetsöverträdelser får stor påverkan på olycksrisken. Redan vid 50 km/h är stoppsträckan mer än dubbelt så lång.

– Vid en kollision med en oskyddad trafikant kan så lite som 10 km/h vara skillnad mellan liv och död, säger Ursula Edström.

– Att som fotgängare eller cyklist bli påkörd av ett fordon som framförs i 50 km/h kan jämföras med att falla från tredje våningen.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Trafikveckan med fokus på hastighetskontroller i tätbebyggda områden pågår mellan 19–25 augusti.

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen