I alla fall i ett avseende.

Ny forskning från Lunds universitet visar att humlor har lika bra lokalsinne som människor, trots sin minimala hjärna.

I vissa avseenden överstiger insektens lokalsinne människans. Humlor kan lagra flera navigationsminnen i hjärnan för att sedan plocka fram dessa vid behov.

Humlan har utvecklat sitt goda lokalsinne genom att kontinuerligt övervaka riktningar och avstånd under flygfärder.

– Med hjälp av denna information kan insekterna, genom rumsliga vektorer skapade i hjärnan, lagra navigationserfarenheter i långtidsminnet. Tack vare den förmågan kan de flyga raka vägen hem efter att ha varit ute på långa och navigationsmässigt krångliga resor, framhåller forskarna bakom studien i ett pressutskick.

Kan användas i utveckling av robotar

Den svenska studien kan få stor betydelse för framtida projekt.

Forskningsresultaten kan användas för att inspirera teknologiska tillämpningar, exempelvis i utvecklingsarbetet av robotar.

– Särskilt i de fall då man vill hantera komplexa navigationsuppgifter med beräkningsmässigt och energimässigt billiga lösningar.

–  Vår studie ger viktiga nycklar till att förstå hur humlor kan uppnå till synes däggdjursliknande navigationsbedrifter trots att de bara använder en hjärna stor som ett knappnålshuvud, säger Rickesh Patel, forskare i sinnesbiologi vid Lunds universitet. 

Kan användas i katastrofsituationer 

Rickesh Patel framhåller att den nya upptäckten potentiellt kan användas i framtida projekt som får stor påverkan på samhället.

– Exempelvis kan humlornas sätt att hantera geografisk information vara till nytta i autonomt navigerande robotar som behöver klara sig utan GPS-satellitsystemet. Sådana robotar kan vara av stort värde när man måste genomföra sök- och räddningsuppdrag i katastrofsituationer som exempelvis vid jordbävningar, i krigszoner eller i grottor där satellitsignaler kan vara svåra att utnyttja.  

Forskaren tillägger att studien även är av stort intresse för vår syn på insekter, eftersom resultatet visar att insekter kan uppnå samma navigationsresultat som människor, trots deras begränsade hjärnkapacitet.   

Foto: T. Voller 

Text: Redaktionen

Detta eftersom polisen genomför en nationell insatsvecka mellan 19 och 25 augusti.

Extra stort fokus kommer läggas på hastighetskontroller i tätbebyggda områden.

– Vi kommer att lägga extra fokus på hastighetskontroller i områden där det är många människor i rörelse, till exempel bostadsområden, stadskärnor och utanför skolor och förskolor. Nu när sommarlovet är slut för många barn borde det vara en angelägenhet för alla att de ska kunna röra sig tryggt till och från skolan.

Det säger Ursula Edström, trafikstrateg på polisen, i ett uttalande.

”Skillnad mellan liv och död”

Hastighetsöverträdelser i tätbebyggda områden kan få ödesdigra konsekvenser, även vid platser där hastighetsbegränsningarna redan är relativt låga. 

Utanför skolor och andra platser där många personer rör sig är det vanligt med hastighetsbegränsningar på 30 km/h. Hastighetsbegränsningen gör det möjligt för bilister att hinna reagera i tid och sänka farten eller stanna bilen helt om det skulle behövas.

Hastighetsöverträdelser får stor påverkan på olycksrisken. Redan vid 50 km/h är stoppsträckan mer än dubbelt så lång.

– Vid en kollision med en oskyddad trafikant kan så lite som 10 km/h vara skillnad mellan liv och död, säger Ursula Edström.

– Att som fotgängare eller cyklist bli påkörd av ett fordon som framförs i 50 km/h kan jämföras med att falla från tredje våningen.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Trafikveckan med fokus på hastighetskontroller i tätbebyggda områden pågår mellan 19–25 augusti.

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen