“Raggmunk kommer att försvinna”

2024 08 10

Flera klassiska maträtter tros vara på väg bort.

Det är mathistorikern Richard Tellström som slår larm.

Skillnaderna i vad de nya generationerna tycker om att äta i jämförelse med tidigare generationer är stora.

Det leder till att vissa klassiska maträtter är på väg bort, rapporterar Sveriges Radio.

Aldrig varit så olika

Tellström understryker att matvanorna när det kommer till äldre och yngre aldrig har varit så olika som de är nu.

Upp till 25 års ålder så formas matvanorna.

– Det som grundläggs där, det bär vi sedan med oss genom livet, förklarar Richard Tellström för SR.

Lär inte finnas längre

På grund av de stora skillnaderna så finns det vissa klassiska maträtter som inte lär finnas längre framöver mot bakgrund av de nya generationernas preferenser.

Exempelvis rör det sig om raggmunk.

– Det som vi kallar för husmanskosträtter, det är pannbiff, raggmunk, ärtsoppa, den typen av maträtter är förmodligen borta.

Stort intresse

Maten i Sverige har över tid blivit allt mer globaliserad och får inspiration från Sydamerika, Asien och Mellanöstern.

I en ny undersökning från matleverantören Hellofresh så tycks det finnas ett stort intresse för Mexikansk mat.

– Inte helt otippat är tacofredag en höjdpunkt på många platser - mexikansk mat högst i kurs i 6 av 21 län, framhåller bolaget.

– På en hedrande andraplats hamnar svensk och grekisk mat - de var populärast i tre län vardera. I Stockholms län blev det oavgjort mellan svenskt, koreanskt, mexikanskt och japanskt.

Mycket skräpmat

Generellt i Europa är trenden tydlig, yngre personer äter betydligt mer skräpmat än äldre.

– Det kommer nog inte som någon överraskning, men generellt sett äter vi mer skräpmat ju yngre vi är.

– I fem av de nio länder som ingick i vår studie visade sig personer mellan 16-24 år äta mest onyttigheter varje månad, medan de i åldern 55 år och uppåt bara äter skräpmat en gång i månaden.

– Allra värst är brittiska ungdomar mellan 16 och 24 år - de går loss på skräpmat hela 11 gånger per månad!

Foto: A. Alhajj

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen