Två banker sänker räntan

2024 08 07

Efter Swedbanks besked tidigare i dag väljer nu två andra banker att sänka räntan.

Glädjebeskeden för bolånetagare fortsätter att komma.

Tidigare på onsdagen gav Swedbank besked om att storbanken sänker räntan.

Nu följer Landshypotek och Länsförsäkringar.

“Väntar inte på Riksbanken”

Landshypotek förklarar beslutet.

– Vi inväntar inte Riksbankens räntebesked utan väljer att agera med omfattande sänkningar redan nu. Räntorna är på väg ned och då vill vi göra det bästa för kunderna redan i dag, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank.

På alla bindningstider

Landshypotek fortsätter.

– Landshypotek Bank sänker nu bolåneräntan på alla bindningstider. Räntan med tremånaders bindningstid sänks med 0,25 procentenheter och på övriga löptider sänks räntan med hela 0,55 procentenheter, förklarar banken i ett pressmeddelande.

– Vi vet att många vill rivstarta hösten med att se över sin ekonomi och vi är glada att på det här viset gå före med kraftiga sänkningar och erbjuda fina räntor på alla olika bindningstider, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren.

Även Länsförsäkringar

Även Länsförsäkringar ger på onsdagen besked om räntesänkning som börjar gälla i morgon torsdag.

– Länsförsäkringar sänker räntan på bolån för bindningstider på 1 år till och med 10 år med mellan -0,20 procent och -0,35 procent. Ändringen gäller från och med den 8 augusti 2024, framhåller banken i ett pressmeddelande.

Riksbanken pressas

Många ekonomiska bedömare väntar sig flera räntesänkningar från Riksbanken framöver.

Det gör även Konjunkturinstitutet, som trycker på att centralbanken bör agera snabbare än planerat.

– Enligt Konjunkturinstitutets bedömning vore det lämpligt att gå fortare fram med räntesänkningarna, framhåller KI via sin webbsida.

– Konjunkturåterhämtningen skulle då stå på fastare grund och risken för att det skulle leda till att inflationen påtagligt överstiger 2 procent nästa år är liten. Statsbudgeten för 2025 väntas innehålla ofinansierade åtgärder om 50 miljarder kronor.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Lukashenko sätter trupper på maxnivå

2025 10 11

En massiv insats av stridsförmåga inleds i Belarus.

Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko har beordrat en omfattande inspektion av landets väpnade styrkor.

Syftet är att föra utvalda enheter till ”högsta nivå av stridsberedskap”, Rapporterar Kyiv Independent.

Full mobilisering

Försvarsministeriet beskriver nu en rad åtgärder där trupper förflyttas till förutbestämda områden och utför uppgifter enligt presidentens direktiv.

Enligt officiella uppgifter övervakas operationen noggrant av Lukasjenko själv.

– Som en del av kontrollen av vår stridsberedskap, på order av försvarsmaktens högste befälhavare, genomförs en rad åtgärder för att föra armén till högsta nivå av stridsberedskap i syfte att verifiera beredskapen, säger försvarsministeriet.

– Flera enheter kommer att genomföra en rad åtgärder för att föra dem till stridsberedskap, förflytta sig till utsedda områden och utföra de åtgärder som anges i ordern.

Inspektionen följer direkt efter de årliga mobiliseringsövningarna och syftar till att förbättra samordningen mellan lokala myndigheter och civila organisationer vid upprättande av territoriellt försvar och militärreserver.

LÄS MER: Belarus rycker ut – måste rädda Ryssland från total kris

Tidigare övningar

I september 2025 genomförde Belarus tillsammans med Ryssland de stora gemensamma militärövningarna Zapad-2025, där Kreml uppgav att omkring 100 000 soldater deltog.

Övningarna, som hålls vart fjärde år med fokus på försvar, har länge väckt oro i Europa.

När övningarna inleddes stängde Polen tillfälligt alla gränsövergångar mot Belarus som en försiktighetsåtgärd.

Oroande utveckling

Utvecklingen kommer i en tid då Nato-länder rapporterar misstänkt aktivitet nära de östra gränserna och drönarintrång som Europa fruktar kan vara kopplade till rysk underrättelseverksamhet.

Situationen har lett till förhöjd vaksamhet i länder som Polen, Litauen och Lettland, där militärledningar förstärker gränsövervakningen.

LÄS MER: Ryskt stridsflygplan har kraschat

Foto: President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen

JUST NU: Natoland skickar ut nästan tusen ryssar

2025 10 11

Natolandet Lettland har tagit beslut om att hundratals ryssar måste lämna landet.

Som bekant bor många ryssar i de tidigare Sovjetstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har relationen mellan Baltländerna och Ryssland blivit oerhört ansträngd.

Nu kommer besked om att Natolandet Lettland har tagit beslut om att skicka ut nästan tusen ryssar från landet, rapporterar Kyiv Independent.

841 måste lämna

Så många som 841 ryssar måste nu lämna Lettland.

Anledningen är deras misslyckande med att uppfylla lagkrav, inklusive bevis på kunskaper i lettiska och godkänt resultat i en nationell säkerhetsprövning.

Nya regler

Lettland ändrade först sina invandringslagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022.

Under 2024 införde landets regering strängare regler som styr det lagliga uppehållet för ryska medborgare.

Enligt de uppdaterade bestämmelserna måste ryska medborgare skaffa status som varaktigt bosatt i EU, visa kunskaper i lettiska på A2-nivå och ha klarat en nationell säkerhetsprövning senast den 30 juni 2025.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har kraschat

“Stort skifte”

I en rapport från 2024 från Utrikespolitiska institutet framgår att relationen mellan Ryssland och Lettland försämrades avsevärt efter invasionen av Ukraina.

– Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har det politiska systemet i Lettland genomgått flera seismiska förändringar, framhåller UI i rapporten.

– Tidigare dominerande partier har blivit utmanövrerade ur det lettiska parlamentet. Premiärministrar och presidenter har avgått.

“Omvälvande”

Invasionen skakade om det politiska klimatet i Lettland rejält, menas det.

– Det initiala politiska svaret på invasionen från de flesta lettiska politiska partier förvärrade de interetniska relationerna i landet, uppger UI.

– Samtidigt utgjorde dock de skilda attityderna till invasionen bland Lettlands rysktalande befolkning ett omvälvande ögonblick för partisystemet. Nya partier har försökt att locka till sig både lettisk- och rysktalande väljare och därmed överbrygga den etnopolitiska klyfta som i årtionden har genomsyrat det lettiska partisystemet.

Läs mer: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen