De populära webbutikerna dyker upp titt som tätt i flödet och många konsumenter lockas av olika erbjudanden.

Vid en första anblick ser dropshippingbutikerna ut som vanliga webbutiker, men så är inte fallet.

Dropshippingbutikerna saknar ett eget lager. I stället levererar företag, ofta med verksamheten i ett annat land, produkten till kunden.

Det framstår således som att butiken är svensk och har lager i Sverige, men i själva verket importeras varorna från ett annat land.

–  Det här kallas för dropshipping och är i sig inte otillåtet. Men det vi ser i anmälningarna och kontakterna till oss är att många känner sig vilseledda av de här butikerna, förklarar Henric Jonsson, juridisk rådgivare vid Konsument Europa som är en del av Konsumentverket. 

Kraftig ökning

Nu väller anmälningar in mot butikerna. 

Det rapporterar SVT med hänvisning till statistik från Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden (ARN).

Under årets fösta sex månader har 728 anmälningar mot dropshipping-företag inkommit till Konsumentverket.

En massiv ökning.

Under motsvarande period 2023 mottog myndigheten 146 anmälningar.  

– Det senaste året har sett en mycket kraftig ökning av antalet ärenden där dropshipping förekommer. Vi pratar om flera tusen ärenden, säger Marcus Isgren, ordförande på ARN, till SVT.

Oseriösa aktörer

Dropshippingbutikernas affärsmetod är inte olaglig, men den används av många oseriösa företag.

Många kunder känner sig lurade eftersom produkter marknadsförs på ett lukrativt sätt, exempelvis med viss kvalité. Produkten som sedan levereras motsvarar inte förväntningarna.

– Man bygger en image på sociala medier och lyfter ofta fram att varorna är tillverkade i Sverige, att de är handgjorda. Ofta skriver man en liten berättelse om den som gjort produkten. Men i själva verket skickas varorna direkt från fabriker i Kina och pengarna går till affärsinnehavaren, säger modevetaren Emily Dahl till SVT.

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen

Det skriver Handelsbanken i sin nya konjunkturprognos.

Storbankens ekonomer räknar med att Riksbanken sänker styrräntan tre gånger till i år.

Under första halvåret av 2025 bedömer Handelsbanken att styrräntan har sjunkit till 2,25 procent från dagens 3,50 procent. Banken konstaterar även att hushållens reallöner väntas stiga i en historiskt sett hög takt.

”3 700 kronor i månaden”

Sammantaget pekar samtliga faktorer på att hushållens köpkraft kommer öka rejält den kommande tiden.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman framhåller att många hushåll kommer få över flera tusenlappar i månaden.

Ett stort omslag i de ekonomiska förutsättningarna för hushållen väntar, enligt chefsekonomen.

– För en familj med genomsnittligt bolån betyder det ungefär 3 700 kronor i månaden i ökad köpkraft, dvs borträknat inflation, nästa år jämfört med i fjol, säger hon och tillägger:

– Om detta sammantaget skulle ge ökat inflationstryck är det nog snarare räntan som kommer anpassas än att finanspolitiken går i en stramare riktning.

Vidare bedömer Nyman att förbättrade ekonomiska utsikter för hushållen kommer leda till högre bostadspriser. Chefsekonomen konstaterar att bostadspriserna kan stiga med 3-4 procent per år. 

”Starkare än i euroområdet”

– Kampen mot den höga inflationen är vunnen och den ekonomiska politiken går in i en ny fas. Länge blev Sverige fattigare och farligare, nu är siktet inställt på att göra Sverige rikare och tryggare, framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) i slutet av augusti.

Handelsbankens ekonomer instämmer.

– Inflationskrisen är i huvudsak bakom oss, skriver man i konjunkturrapporten.

I början av 2025 bedöms tillväxten ta fart i Sverige och svensk ekonomi beräknas återhämta sig i en snabbare takt jämfört med andra EU-länder. 

–  Tillväxten tar fart nästa år då finanspolitiken blir expansiv, räntesänkningar slår igenom och arbetsmarknadsläget förbättras. Allt detta talar för att hushållens konsumtion kommer att växla upp och återhämtningen bedöms bli starkare i Sverige än i euroområdet.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen