Kamala Harris väljer mellan dessa två vicepresidentkandidater

2024 08 05

Snart kommer Kamala Harris att presentera sin vicepresidentkandidat.

Det är mycket som sker i amerikansk politik just nu.

Spänningarna stiger inför valet som äger rum under hösten.

Demokraternas kandidat Kamala Harris och Republikanernas kandidat Donald Trump är förhållandevis jämna i mätningarna.

Två kandidater

Donald Trump har tidigare meddelat att hans vicepresidentkandidat är JD Vance.

Enligt nya uppgifter funderar Kamala Harris just nu på två personer som sin kandidat.

Det rör sig om Pennsylvanias guvernör Josh Shapiro och Minnesotas guvernör Tim Walz, rapporterar Reuters.

Starka siffror

Shapiro beskrivs som en blivande stjärna.

– Shapiro, 51, är en stigande stjärna i partiet med starka opinionssiffror i Pennsylvania, vars 19 elektorsröster gör det till en "must-win"-stat för både Harris och Trump, rapporterar Reuters.

Samtidigt finns det många som vill se Tim Walz vinna nomineringen.

– Walz, 60, är en före detta medlem av armédelen av USA:s nationalgarde och en före detta lärare som har höjt sin profil de senaste veckorna som en effektiv förespråkare för Harris. Han har attackerat Trump och Vance som "konstiga", en viral förolämpning som Harris-kampanjen har anammat.

Fortfarande inte valt

CNN beskriver valet av vicepresidentkandidat som den kanske viktigaste saken hittills för Harris.

– Vicepresident Kamala Harris fattar det största beslutet i sin två veckor gamla presidentvalskampanj när hon väljer en vicepresidentkandidat och förbereder sig för att presentera den nya demokratiska valsedeln för väljarna i flera viktiga delstater den här veckan.

Kan komma i morgon

Det officiella beskedet kan komma i morgon tisdag.

– Beslutet väntas fattas senare på måndagen, och när det väl är fattat kommer vicepresidenten att informera ett litet team av topprådgivare om sitt val. Källor varnade dock för att beslutet i slutändan är Harris att fatta - och om hon behövde mer tid skulle det slutliga beslutet kunna skjutas upp till tisdag.

Foto: Official White House Photo by Oliver Contreras

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen