KRAFTIGT BÖRSRAS: Viktig uppmaning till alla småsparare

2024 08 05

Oroligheterna på börsen fortsätter under måndagen.

Efter att Tokyobörsens Nikkei-index stängde på minus 11 procent föll Stockholmsbörsen breda OMXS-index med 4,6 procent.

Samtliga bolag på OMXS30-listan backade på måndagsmorgonen.

Fastighetsbolaget SBB och molntjänstföretaget Sinch backar mest av alla med vardera 10 procent.

Även storbankerna redovisar röda siffror. SEB backar med 4,4 procent och Swedbank tappar 3,7 procent.

Enligt Lars Söderfjell, chef vid Ålandsbanken, finns det flera orsaker till nedgången: svaga konjunktursignaler, höga värderingar i framför allt USA och geopolitiska spänningarna i Mellanöstern.

– Det är en klassiker. Konjunkturdata överraskar negativt och till slut så blir det någon datapunkt för mycket, som sysselsättningsdata i fredags, säger han till Di.

Experterna eniga: Nedgången fortsätter

Trenden lär fortsätta kommande dagar, uppger Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på Sveriges Privatanställdas Pensionskassa, SPP.

– Generellt lever vi i en tid med mycket politisk oro, både i hela världen men även Europa och det påverkar såklart den globala aktiemarknaden, säger hon till SVT Nyheter.

Uppmaning till småsparare

Trots raset uppmanas småsparare att behålla lugnet.

– Det finns mycket snabbfotade pengar där ute, där kapitalet rör sig mycket snabbare. För småsparare är det viktigt att ha is i magen, säger Maria Landerborn, sparekonom vid Danske Bank, till Aftonbladet.

– De allra flesta har sina pengar långsiktigt på börsen. Och har man det så ska man inte fatta beslut i panik, tillägger hon.

Börspsykologen Cristofer Andersson går ut med samma uppmaning.

– Jag skulle uppmana alla att inte utsätta sig för snabba och hastiga beslut, säger han till GP.

Andersson framhåller att börsen går i en cykel. Sex av åtta är generellt goda, enligt experten.

– I det långa loppet så kommer du att vara vinnare. Äger du även indexfonder eller breda fonder, så ta det lugnt. Bra bolag fortsätter att vara bra bolag. Det är fullt normalt att det blir skakigt ibland, säger han till tidningen.  

Foto: J. Zerdzicki

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

Säkerhetsläget i Europa är det värsta sedan andra världskriget.

Det budskapet har lyfts flera gånger från den svenska regeringen sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Förändringen har fått Sverige att agera.

I november 2024 skickades en ny variant av den uppmärksammade broschyren “Om krisen eller kriget kommer” ut till svenska hushåll.

Och tidigare i veckan meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att det bara i år har satsats 100 miljoner kronor på att kontrollera, utföra tillsyner och rusta upp skyddsrum mot kärnvapen.

Det har i dagarna väckt rubriker i den amerikanska tidningen Newsweek.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

"Förbereder kärnkraftsbunkrar"

Rubriken i Newsweeks artikel lyder “Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar”.

Tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

– Det fortifikatoriska skyddet är gott i de allra flesta skyddsrummen. Ofta är det mindre åtgärder som behöver åtgärdas när vi inspekterar skyddsrummen, framhåller MSB.

Man talar också om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, informerar myndigheten.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek nu i dagarna.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen