Vill göra ändring i grundlagen – om könsidentitet
2024 08 03
Ett riksdagsparti kräver en ändring i grundlagen gällande könsidentitet.
Frågan om individens möjlighet att byta juridiskt kön har vållat mycket debatt de senaste åren.
Under våren har riksdagen röstat igenom en ny könstillhörighetslag, som gör det lättare att ändra juridiskt kön.
Lagen skapade stor splittring inom såväl Tidöpartierna som oppositionen.
Men nu vill ett parti driva frågan ett steg längre.
Kräver grundlagsändring
Det handlar om Miljöpartiet, som nu kräver att rätten att ändra juridiskt kön ska grundlagsskyddas.
Det meddelar partiet i en debattartikel i Expressen idag, undertecknad av de två språkrören Amanda Lind och Daniel Helldén samt den HBTQI-politiske talespersonen Ulrika Westerlund.
– Miljöpartiet vill lyfta behovet av ett grundlagsskydd av hbtqi-rättigheter, på samma sätt som redan föreslagits vad gäller rätten till abort. Vi vill inkludera könsidentitet och könsuttryck i de delar av grundlagen som rör diskriminering och delaktighet, förklarar de i debattartikeln.
Vill samarbeta över blockgränsen
Debattartikeln publiceras samma dag som Prideparaden äger rum i Stockholm, och MP poängterar att rättigheter inte kan tas för givna och att de måste skyddas.
Detta bland annat på grund av högerpopulismens framgångar i Europa, menar debattörerna, och nämner exempel på hur högerpopulistiska regeringar har börjat dra tillbaka HBTQ-personers rättigheter.
Samtidigt efterfrågar partiet blocköverskridande samarbete inom dessa frågor.
– Vi har redan visat att vi kan samarbeta och genomföra progressiva förändringar trots en Tidö-regering med SD som största parti i regeringsunderlaget. Riksdagsbeslutet om könstillhörighetslagen är ett tydligt exempel på detta, menar MP-debattörerna.
Har skapat splittring
Beslutet om en ny könstillhörighetslag gick igenom i riksdagen trots att de två Tidöpartierna Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna var emot förslaget, rapporterar Dagens Juridik.
Frågan har också lett till splittring inom bland annat Moderaterna.
Även inom Socialdemokraterna har lagen ifrågasatts, trots att partiet röstade för den.
Bland annat var kvinnoförbundet S-kvinnor, lett av Annika Strandhäll, emot förslaget.
Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag
Text: Redaktionen