Flera vägar pekas ut – kan vara farliga

2024 08 02

Ett flertal större vägar i Sverige ligger i riskzonen för översvämningar och jordskred.

Förra veckan blev E45 norr om Lilla Edet avstängd efter att ett kraftigt regn orsakat stora skador på vägen.

En del av vägen rasade och mellan 20-30 fordon fastnade i flera timmar på vägen, rapporterade SVT.

Det finns ett flertal Europavägar och andra vägar i Sverige som ligger i riskzonen för bland annat jordskred och översvämningar, rapporterar DN.

”Vägens fiende nummer ett”

Extrema skyfall väntas bli vanligare de kommande 50 åren, vilket kan få stora konsekvenser för det svenska vägnätet, enligt tidningen.

Det kommer att krävas väldigt stora och kostsamma insatser för att förhindra problemet.

Just vatten utgör en särskilt stor utmaning.

– Vatten är vägens fiende nummer ett, säger Robert Karlsson, senior specialist i vägteknik på Trafikverket, till tidningen.

Vissa vägar i riskzonen

Vissa större vägar är utsatta för en särskilt stor risk.

Det gäller bland annat E6 i Götaälvdalen, E22 i Blekinge och längs Kalmarkusten, E18 i Mälardalen och E4 längs Mellersta Norrlandskusten, enligt tidningen.

Dygnsnederbörden väntas öka med upp till 30 procent de kommande 50 åren, enligt SMHI.

Det leder till att risken för bland annat jordskred och ras kan bli sex gånger större, rapporterar tidningen.

Dessutom tyder mycket på att trafiken på vägarna blir tyngre, vilket också påverkar problemet.

– Det är på många sätt ett helt nytt läge som vi måste förhålla oss till och det kommer att krävas stora investeringar för att möta alla utmaningar, säger Nicole Kringos, professor i vägteknik på KTH, till DN.

Skred i Stenungsund

Förra året skedde ett större skred vid E6 i Stenungsund, där stora delar av vägen förstördes.

Flera bilar och en buss körde av raskanten, enligt SVT.

Tre personer skadades, och det dröjde nio månader innan vägen kunde öppnas igen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen

JUST NU: USA kan skicka avgörande system till Ukraina

2025 06 25

USA:s president menar att luftförsvarssystem till Ukraina kan vara aktuellt.

Som bekant förändrades förutsättningarna för Ukraina att få militärt stöd från USA när Donald Trump tog över presidentposten efter Joe Biden.

Trump har tagit en mer neutral roll och försökt förhandla fram ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Nu öppnar den amerikanske presidenten för att överföra luftförsvarssystem till Ukraina.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Öppnar för luftförsvar

Volodymyr Zelenskyj har under en tid bett om amerikansk tillåtelse att köpa militärt materiel – i synnerhet viktiga luftförsvarssystem.

Det handlar då i huvudsak om Patriotsystemet.

Nu öppnar Donald Trump för det.

– Ukraina  vill ha “antirobotar”, som de kallar dem, Patriots, och vi ska se om vi kan göra några tillgängliga, säger han.

– De är mycket svåra att få tag på. Vi behöver dem också. Vi levererar dem till Israel, och de är mycket effektiva.

“Måste avsluta kriget”

Det framgår inte om det i sådana fall skulle röra sig om ett stödpaket eller om direkt försäljning.

Samtidigt fortsätter Donald Trump att beskriva att Ryssland och Ukraina förlorar många soldater i kriget – som har pågått i ungefär tre och ett halvt år.

– Vladimir Putin måste verkligen få slut på kriget. Människor dör på nivåer som människor inte har sett tidigare på länge, säger han enligt The Independent.

Läs mer: Glädjebesked om Gripens framtid

Stöd från europeiska länder

Ukrainas europeiska partners fortsätter alltjämt att skicka stort stöd till det krigshärjade landet.

Flera länder avsatte militärt stöd till Ukraina och finansiellt stöd för drönarproduktion under Natos toppmöte den 24 juni.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Storbritannien och Nederländerna

Nederländernas försvarsminister Ruben Brekelmans meddelade den 24 juni att Nederländerna godkänt ett nytt militärt stödpaket till Ukraina värt 175 miljoner euro. 

Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov meddelade den 24 juni att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer kommit överens om att lansera ett nytt initiativ för gemensam produktion av drönare.

Foto: Nato resp The White House

Text: Redaktionen

Skatteverket slår larm – staten förlorar miljarder

2025 06 25

Svenska staten förlorar miljarder.

Och anledningen har med skatteanstånd att göra.

Möjligheten att skjuta upp betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms infördes under våren 2020 för att underlätta för företag som drabbades ekonomiskt på grund av coronapandemin.

Nu meddelar Skatteverket att svenska staten förlorar miljarder på grund av anstånd som inte betalas tillbaka.

Förlorar miljarder

Förlusten har ökat med 1 miljard sedan januari i år och uppgår i dagsläget till drygt 10,9 miljarder kronor. 

De framtida förlusterna för statskassan bedöms enligt Skatteverket uppgå till mellan 6 och 14 miljarder kronor.

21,8 miljarder kronor kvar

Det är fortfarande närmare 14 700 företag som har anstånd kvar om totalt cirka 21,8 miljarder kronor.

Den 12 maj 2025 beräknades statens förlust för anstånden till 10,9 miljarder. 

Sedan den senaste uppdateringen av de utestående skatteanstånden i januari 2025 har förlusten ökat med 1 miljard. 

Det motsvarar 15 procent av de beviljade anstånden. 

Merparten, 10,2 miljarder, hänförs till företag med en inledd konkurs.

Läs mer: Tungt besked för alla som behöver kontanter

Många mindre företag

Skatteverket framhåller att det är många mindre företag med en omsättning mellan 1 och 10 miljoner kronor samt företag inom byggverksamhet som står för de största förlusterna räknat i kronor.

– Det beror både på att det är förhållandevis många företag i byggsektorn som har fått anstånd och att andelen restförda belopp i förhållande till anståndens storlek är stor, uppger myndigheten.

Många avbetalningsplaner

Totalt har ungefär 63 500 företag har beviljats betalningsanstånd om sammanlagt drygt 161 miljarder kronor.

– I januari 2024 upphörde möjligheten att söka anstånd för nya perioder och i september 2024 övergick merparten av de förlängda anstånden i avbetalningsplaner, förklarar Skatteverket.

Läs mer: Här är jobben som skriker efter personal

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen