Zelenskyj bjuder in Ryssland

2024 08 01

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill att Ryssland ska närvara vid ett fredsmöte i november.

– Hela världen, inklusive Ukraina, vill att Ryssland ska sitta med vid ett andra planerat fredstoppmöte, säger Zelenskyj till AFP.

Ukraina anordnade ett första fredsmöte i juni i Schweiz. Då saknades Ryssland vid förhandlingsbordet.

– Även om Kreml inte var inbjudna till den första sammankomsten, så är det nu dags för Moskva att ta plats vid bordet, säger Zelenskyj.

– Majoriteten av världen säger i dag att Ryssland måste vara representerat vid det andra toppmötet, annars kommer vi inte uppnå meningsfulla resultat. Eftersom hela världen vill att de ska ta plats vid bordet kan vi inte vara emot det, fortsätter han.

Rysslands krav

Rysslands diktator Vladimir Putin har deklarerat att han är öppen för förhandlingar.

Samtidigt har Putin klargjort att han endast kommer ge grönt ljus till en vapenvila om Ryssland får behålla ockuperat territorium och de områden som landet olagligt har annekterat, men som fortfarande kontrolleras av Ukraina. 

Volodymyr Zelenskyj har i sin tur presenterat en fredsplan på tio punkter. Den skiljer sig markant från Putins förslag.

Zelenskyj kräver bland annat att Ryssland ska dra sig tillbaka från Ukraina, att samtliga krigsfångar släpps och att Ukraina får energipolitiska och ekonomiska garantier.

En nyckel för att nå en lösning vid förhandlingsbordet är stormakten Kina, enligt presidenten.

– Om viljan finns kan Kina tvinga Ryssland att stoppa detta krig, säger han till AFP.

Kritiserar väst

Ukrainas president vänder även blicken mot väst.

Han riktar kritik mot att Ukraina inte får använda vissa västerländska vapen för att slå till mot mål på ryskt territorium.

– Det är en allvarlig sak att vi inte kan använda alla de vapen vi behöver för att stoppa den här fienden. Vad skulle ni göra i vår situation? frågar han sig.

Avslutningsvis påpekar Zelenskyj att Ukraina fortfarande väntar på utlovade vapenleveranser från allierade i väst.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen