Oljepriset stiger

2024 07 31

Priset på olja stiger efter nya attacker i Mellanöstern.

Nya attacker i Mellanöstern leder till att oron på nytt stärks för ökade stridigheter i regionen.

Det speglas nu i oljepriset, som stiger ordentligt på onsdagen.

Brentoljan stiger med 2,3 procent och WTI-oljan med 2,5 procent.

Det rapporterar Dagens industri.

“Kommer fånga intresset”

Oljepriset har inte varit så volatilt som många hade väntat sig i och med osäkerheterna i Mellanöstern.

Det kan dock nu vara på väg att ändras, säger Clay Seigle, chef för den globala oljeservicen på Rapidan Energy Group.

– Nu går vi in i en fas av försämring i Mellanöstern som vi tror kommer att fånga oljehandlarnas uppmärksamhet och få dem att återföra en viss väsentlig riskpremie till priset på Brent, förklarar han för CNBC.

Inte sett på länge

Förutsättningarna för en volatil oljemarknad är nu mer betydande än tidigare.

– De händelser som vi har sett under de senaste 1-3 dagarna har markerat en ganska kraftig försämring som har potential att bryta oss ur denna fas av begränsad upptrappning mellan sidorna som vi har sett verkligen sedan den 7 oktober och ta oss in i nytt territorium för olje- och gasmarknaderna, fortsätter Seigle.

Nya attacker

Nya attacker i Mellanöstern oroar omvärlden.

– Israels försvarsmakt IDF dödade sannolikt en högt uppsatt libanesisk Hizbollah-befälhavare i södra Beirut den 30 juli, förklarar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– IDF:s flygvapen riktade in sig på Fuad Shukr som svar på en Hizbollah-raketattack som dödade 12 israeliska barn i de Israelkontrollerade Golanhöjderna den 27 juli.

Finns risk

ISW meddelar vidare att det finns en tydlig risk för vedergällning.

– Hizbollah kan besluta sig för att svara med en stor raket- och drönarattack mot norra Israel som liknar Hizbollahs tidigare attacker som vedergällning för IDF:s tidigare attacker mot högre befälhavare. 

– Hizbollah har tidigare svarat med att avfyra salvor med över 100 raketer mot IDF:s baser i norra Israel och Golanhöjderna

Såväl utrikesminister Tobias Billström (M) som statsminister Ulf Kristersson (M) har uttryckt oro över situationen.

Foto: J. Zerdzicki

Text: Redaktionen

ELPRISLARM: ”Mycket prekär situation”

2025 10 04

Flera analytiker utfärdar varningar om elpriser.

Elpriserna i Sverige har under flera år varit ett debatterat ämne.

De senaste vintrarnas höga priser har bland annat resulterat i kompensationer till konsumenterna från politiskt håll.

Sveriges uppdelning i fyra elprisområden diskuteras.

Elpriserna är ofta lägre i norra Sverige, ett faktum som nu problematiseras av flera analytiker, rapporterar SR.

Varnar för låga priser

Norra Sveriges låga elpriser skapar stora problem för elproducenterna, menar analytiker.

Eftersom det finns för mycket el, leder det till att företag som producerar el riskerar att gå i konkurs.

– Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr, säger energistrategen Arne Bergvik, till SR.

Motverkar nysatsningar

De låga priserna resulterar också i att nya företag inte satsar på elproduktion.

Det är helt enkelt inte lönsamt.          

– Det fattas inte några nya investeringsbeslut kring ny elproduktion i det här landet på grund av att det inte går att räkna hem det, säger Fortums Sverigechef Peter Strannegård, till radiokanalen.

Läs också: Finansinspektionen varnar för 40 företag – hela listan

Regeringen vill ha kärnkraft

Elpriserna har också eldat på debatten om svensk elproduktion.

Regeringen har under nuvarande mandatperiod drivit på hårt för att bygga ut mer kärnkraft i Sverige.

– En robust och fossilfri elförsörjning är avgörande för hushållens ekonomiska trygghet och möjligheten att skapa jobb och tillväxt i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

– Nu ser vi steg för steg till att ny kärnkraft kan komma på plats, genom att skapa de långsiktiga spelregler som krävs för långsiktiga investeringar.

Andra röster

Socialdemokraterna har också öppnat för att ge statligt stöd för byggande av ny kärnkraft.

Men Miljöpartiet motsätter sig ett sådant förslag.

– Vi vill inte se ny kärnkraft i Sverige, säger Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén, till SVT.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Text: Redaktionen

JUST NU: Svantesson slår tillbaka – ”rasism”

2025 10 04

Regeringen har fått kritik för införandet av bidragstak.

I regeringens budgetproposition, som lämnades till riksdagen för några veckor sedan, finns en reform om ett nytt bidragstak.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att reformen kommer vara viktig för att bryta människors utanförskap i det svenska samhället.

– Bidragsreformen består av ett bidragstak, som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, framhåller regeringen i ett uttalande.

För 2026 skjuter regeringen till 1 459 miljoner kronor för att genomföra bidragsreformen.

Ytterligare omkring 4 900 miljoner kronor avsätts för 2027 och 2028.

Möts av kritik

Förslaget har mötts av stark kritik.

Reformen kommer öka kriminalitet och fattigdom, menar kritikerna.

Dessutom kommer den slå hårt mot stora barnfamiljer, menar professor emeritus Anders Forslund på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, rapporterar SvD.

Enligt regeringens egna räkneexempel kan en familj med fem barn få 46 500 kr i månaden i bidrag.

Det föreslagna bidragstaket kommer minska den summan med 8 000 kr.

5 000 barnfamiljer kommer påverkas av reformen, enligt regeringens uppgifter.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Finansministern slår tillbaka

Elisabeth Svantesson (M) slår nu tillbaka mot sina kritiker.

– Anders är en väldigt klok person, men det finns flera delar i detta och handlar också om moral. Att man överhuvudtaget kan ha de här nivåerna på bidrag i Sverige det är inte rättvist, säger hon, rapporterar SvD.

Danmark som dåligt exempel

Flera kritiker har använt Danmark, som halverade bidragsnivåerna 2022 med ökad kriminalitet som konsekvens, som ett dåligt exempel.

Finansministern avfärdar resonemanget.

– Det är de låga förväntningarnas rasism, antingen så hamnar man i kriminalitet, eller så blir du långtidsbidragsberoende. Med det sagt, så klart att det finns människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, men så många fler kan ju självklart jobba, säger hon till tidningen.

Läs mer: Stödet växer – EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen