Forskare varnar – populär maträtt ökar risken för cancer

2024 07 30

Under 2023 landade den genomsnittliga konsumtionen av rött kött på 2 procent över Livsmedelsverkets rekommendation.

Totalt låg den genomsnittliga konsumtionen av rött kött – det vill säga griskött, lammkött och nötkött – på över 500 gram i veckan. Siffran är högre än Livsmedelsverkets råd. Myndigheten rekommenderar att vi äter max 500 gram tillagat rött kött i veckan.

– För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark, framhåller Livsmedelsverket på sin hemsida.

ST-läkaren Thyra Löwenmark vid Sundeby sjukhus gör samma bedömning.

Läkaren, som forskat om tarmcancer, varnar för att rött kött ökar risken för cancer.

– Det finns flera olika riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer. De viktigaste är hög ålder och ärftlighet, men vi vet också att den västerländska livsstilen, till exempel intag av rött kött, ökar risken, säger hon till SVT. 

Andra riskfaktorer är följande, enligt läkaren:

- Intag av mycket kalorier

- Övervikt

- Rökning

- Inaktivitet

Tusentals drabbas 

Varje år drabbas cirka 4 100 personer av tjocktarmscancer och 2 100 av ändtarmscancer.

Ungefär 30 procent av de personer som drabbats dör på grund av sin cancer inom fem år, enligt Cancerfonden. 

”Största orsakerna till ohälsa”

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har tidigare fastslagit att dagens livsmedelskonsumtion inte är hållbar för hälsa, miljö och klimat.

– Dagens livsmedelskonsumtion är en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. På befolkningsnivå beror det bland annat på överkonsumtion av energi, för lågt intag av fullkorn och baljväxter, samt för högt intag av salt, charkprodukter, rött kött och av livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring, framhöll Livsmedelsverket i en undersökning som publicerades i februari.

Nationella mål

För att komma tillrätta med problemet föreslår myndigheterna att flera nationella mål ska upprättas för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Till år 2035 föreslås följande nationella mål:

- Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa

- Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.

För att nå de nationella målen bör svenska folket ändra sin livsmedelskonsumtion på följande sätt, enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket:

- Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.

- Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.

- Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

JUST NU: Dåliga nyheter för Putin – militärt bakslag

2025 09 01

Allt går inte enligt plan för Rysslands diktator.

Vladimir Putin visar inget intresse av att avsluta kriget i Ukraina – och Ryssland vill gärna måla upp en bild av att man har stora framgångar på slagfältet.

Men verkligheten ser annorlunda ut, enligt DeepState, som övervakar situationen vid frontlinjen.

”Praktiskt taget noll”

Takten på Rysslands framryckning i Ukraina har avtagit i augusti, rapporterar Kyiv Independent.

Enligt uppgifter från DeepState har de ryska framryckningarna avtagit med 18 procent.

Detta samtidigt som det kommer rapporter om att Ukraina har pressat tillbaka ryssarna i närheten av staden Dobropillia i Donetsk oblast, samt befriat närliggande byar.

Ryska styrkor ockuperar 19 procent av ukrainskt territorium, visar DeepStates rapport avseende augusti månad.

Men den nivån nåddes redan den 3 oktober 2022.

– Ökningen av ockuperat territorium under de senaste två åren och 11 månaderna är praktiskt taget noll, uppger DeepState, enligt tidningen.

– Det är dock också sant att vi i östra Ukraina har förlorat ungefär samma mängd mark som befriades på högra stranden av Kherson oblast under den tiden, tillägger man.

”Inga större operativa mål”

Enligt Black Bird Group i Finland, som också övervakar kriget, visar fakta att Ryssland har uppnått ganska lite under sommaren – även om ryssarna själva har velat måla upp en bild av stora framgångar, delvis för att påverka västerländska politikers syn på kriget.

– Ryska styrkor uppnådde egentligen inga större operativa mål. Allt de tog var främst mindre byar och mycket jordbruksmark, säger analytikern Emil Kastehelmi, enligt tidningen.

– Efter en taktisk seger kunde de inte expandera och utnyttja sina framgångar till något mer betydande, menar han.

Det finns emellertid en risk att Ryssland lanserar en ny offensiv i höst, enligt analytikern.

Kraftiga överdrifter

Men frågan är om Ryssland har förmågan att uppnå några större framgångar.

– Problemet för ryssarna är att de inte verkar ha många nya knep i rockärmen, säger Emil Kastehelmi.

Tankesmedjan ISW har nyligen sagt att Ryssland kraftigt har överdrivit sina framgångar på slagfältet i en organiserad desinformationskampanj.

Kremls syfte med det är att måla upp en bild av att en rysk seger är oundviklig – och att på så vis avskräcka väst från att ge alltför stort stöd till Ukraina, enligt tankesmedjan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötsligt mardrömsbesked för Magdalena Andersson

2025 09 01

Nu kommer ett plötsligt mardrömsbesked för S-ledaren.

Socialdemokraterna har länge legat bra till i opinionen inför det stundande valåret, medan Ulf Kristersson (M) och Tidöpartierna har haft det kämpigt.

Men nu kommer ett tungt besked för S-ledaren Magdalena Andersson.

”Färre som gillar henne – fler som ogillar”

Förtroendet för Magdalena Andersson minskar – mer än för någon annan partiledare, enligt en Novus-undersökning, rapporterar TV4.

Det är ett tungt bakslag för S-ledaren, som har verkat segerviss inför nästa års val.

Förtroendet för Magdalena Andersson har minskat med 5 procentenheter jämfört med juni, och ligger nu på 44 procent, enligt undersökningen.

Andersson är fortfarande den partiledare som åtnjuter högst förtroende – men det markanta tappet kan ändå ses som en oroande signal för S-ledaren.

Även Ulf Kristersson tappar förtroende bland väljarna, vilket kan vara en liten tröst för Andersson, som dock lär behöva analysera vad raset beror på.

– Det är färre som gillar henne och fler som ogillar henne. Och för Kristersson är det ungefär samma sak, säger Per Hermanrud, politisk kommentator, till kanalen.

Bara två går framåt

Kristersson tappar 4 procentenheter och landar tvåa i förtroendeligan med 31 procent.

Av samtliga partiledare och språkrör är det bara två som noterar ett ökat förtroende i augusti.

Simona Mohamsson (L) går upp två procentenheter och landar på 4 procents förtroende, men ligger alltjämt sist i förtroendeligan.

Jimmie Åkesson (SD) ökar med en procentenhet till 28 procent och ligger trea i förtroendeligan.

I övrigt noteras att Daniel Helldén (MP) tappar 4 procentenheter och ligger näst sist i förtroendeligan.

Har hållit tal

Men den som har tappat allra mest är alltså Magdalena Andersson, vilket kan komma som en överraskning eftersom S och vänsterblocket har gått bra i väljaropinionen.

På måndagen har Andersson hållit ett linjetal inför det stundande valåret.

I talet riktade hon bland annat hård kritik mot regeringen och nämnde problem såsom gängkriminalitet.

Hon pratade även om världsläget, däribland situationen i Mellanöstern, rapporterar Aftonbladet.

– Såväl israeler som palestinier har rätt att leva i trygghet, frihet och fred, säger Andersson, som vill att Sverige ska stå för en tvåstatslösning.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen