Populärt läkemedel massanmäls

2024 07 29

Ett vanligt läkemedel i Sverige misstänks orsaka allvarliga biverkningar.

Under 2023 har Läkemedelsverket mottagit rekordmånga anmälningar om adhd-läkemedel med substansen lisdexamfetamin.

En stor del av anmälningarna rör sig om misstänkta farliga biverkningar, som förgiftning och självskadebeteende, rapporterar Aftonbladet.

Totalt har Läkemedelsverket mottagit 222 rapporter om lisdexamfetamin från sjukvården och 55 anmälningar från privatpersoner.

– Att enskilda substanser får fler rapporter ett år jämfört med ett annat kan bero på att det introducerats ett nytt läkemedel eller att vården har bevakning på ett speciellt läkemedel.

Det säger Eva Vikström Jonsson, som är överläkare och docent i klinisk farmakologi vid Karolinska universitetssjukhuset, till tidningen.

Vidare betonar hon att det är viktigt att ”utreda biverkningarna”.

Experter har varnat

Flera läkemedelsexperter har varnat för att läkemedel med lisdexamfetamin kan trigga psykos hos känsliga personer.

– Varje läkare behöver vara uppmärksam på de möjliga risker som finns, och bedöma varje enskild patient utifrån sin egen historia och ta hänsyn till det, säger Åsa Lindh, psykiatriker och utredare på Läkemedelsverket, till SVT Nyheter.

Pekar ut varumärke

Läkemedelsexperter pekar i synnerhet ut adhd-preparat från varumärket Elvanse. I dag använder cirka 90 000 svenskar läkemedlet som är ett så kallat andrahandspreparat.

Elvanse förbättrar uppmärksamheten och gör det lättare att koncentrera sig. Läkemedlet skrivs ut till både vuxna och barn vid behandling av adhd.

”Läst på nätet”

Användningen av Elvanse har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren.

– Patienterna säger ofta att de vill ha Elvanse, som är mer potent än metylfenidat. De har läst om andras upplevelser på nätet, och då vill de ha det som de anser är bäst, säger psykiatrikern Herman Holm till SVT.

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Svenska bilister uppmanas att inte tanka sina bilar.

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 06 30

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen