Populärt läkemedel massanmäls

2024 07 29

Ett vanligt läkemedel i Sverige misstänks orsaka allvarliga biverkningar.  

Under 2023 har Läkemedelsverket mottagit rekordmånga anmälningar om adhd-läkemedel med substansen lisdexamfetamin.

En stor del av anmälningarna rör sig om misstänkta farliga biverkningar, som förgiftning och självskadebeteende, rapporterar Aftonbladet.

Totalt har Läkemedelsverket mottagit 222 rapporter om lisdexamfetamin från sjukvården och 55 anmälningar från privatpersoner.

–  Att enskilda substanser får fler rapporter ett år jämfört med ett annat kan bero på att det introducerats ett nytt läkemedel eller att vården har bevakning på ett speciellt läkemedel.

Det säger Eva Vikström Jonsson, som är överläkare och docent i klinisk farmakologi vid Karolinska universitetssjukhuset, till tidningen.

Vidare betonar hon att det är viktigt att ”utreda biverkningarna”.

Experter har varnat

Flera läkemedelsexperter har varnat för att läkemedel med lisdexamfetamin kan trigga psykos hos känsliga personer.

– Varje läkare behöver vara uppmärksam på de möjliga risker som finns, och bedöma varje enskild patient utifrån sin egen historia och ta hänsyn till det, säger Åsa Lindh, psykiatriker och utredare på Läkemedelsverket, till SVT Nyheter.

Pekar ut varumärke 

Läkemedelsexperter pekar i synnerhet ut adhd-preparat från varumärket Elvanse. I dag använder cirka 90 000 svenskar läkemedlet som är ett så kallat andrahandspreparat.

Elvanse förbättrar uppmärksamheten och gör det lättare att koncentrera sig. Läkemedlet skrivs ut till både vuxna och barn vid behandling av adhd.

”Läst på nätet”  

Användningen av Elvanse har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren.

– Patienterna säger ofta att de vill ha Elvanse, som är mer potent än metylfenidat. De har läst om andras upplevelser på nätet, och då vill de ha det som de anser är bäst, säger psykiatrikern Herman Holm till SVT.

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

JUST NU: Farkost jagas av helikopter – stor flygplats stängd

2025 10 03

Flygplatsen i tyska storstaden München har hållit akutstängt natten till fredagen.

All flygtrafik stoppades omedelbart.

Hela 17 flyg har ställts in och drygt 3 000 passagerare är strandsatta, rapporterar bland annat The Guardian.

Omkring 15 flyg som skulle landa på flygplatsen har omdirigerats till Stuttgart, Nürnberg, Wien och Frankfurt.

Orsaken är ett drönarlarm som kom redan vid 21.30-tiden på torsdagskvällen, vilket är det senaste exemplet på hur drönare stör flygtrafiken i Europa efter liknande händelser i Danmark och Norge förra veckan.

Jagas av helikopter

De tyska myndigheterna har inte kunnat fastslå vem som ligger bakom drönarna över Münchens flygplatsen, dit polishelikoptrar kallats för att jaga efter farkosterna, enligt Bild.

Varken drönarna eller misstänkta piloter har dock hittats. 

– Den federala polisen kunde bekräfta att drönaren hade setts på plats, men kunde inte gripa själva drönarna eller drönarpiloterna, skriver den tyska tidningen.

LÄS MER: “De är rejält oroliga i Moskva”

På helspänn

München är en stad som redan är på helspänn.

Tidigare har den omåttligt populära festivalen Oktoberfest tillfälligt stängts ned till följd av ett bombhot och en upptäckt av sprängämnen i ett bostadshus i norra delen av staden.

Danmark som varit förföljt av drönare den senaste tiden har inte sagt vem man tror är ansvarig för incidenterna i luftrummet.

Landets statsminister Mette Frederiksen har emellertid antytt att det kan vara Ryssland.

– Jag hoppas att alla nu inser att det råder ett hybridkrig, och ena dagen är det Polen, andra dagen Danmark, och nästa vecka kommer det förmodligen att vara någon annanstans där vi ser sabotage eller drönare som flyger, sade hon igår enligt The Guardian.

Ryssland har konsekvent förnekat att man ligger bakom de drönare som observerats vid Europas flygplatser den senaste tiden.

LÄS OCKSÅ: ”Slå till djupt” – USA ger grönt ljus till Ukraina

Foto:

Text: Redaktionen

Befarar kollaps – ny lag om kontanter på gång

2025 10 02

Under året har mängder av bankomater i Sverige hållit stängt.

Rapporterna har varit återkommande.

Som värst har det handlat om hundratals uttagsautomater från Bankomat som legat nere över stora delar av hela landet.

Det är bland annat med den bakgrunden som organisationen Kontantupproret, som leds av den tidigare polischefen Björn Eriksson, igår samlade politiker från både regeringen och oppositionen för ett möte om kontantsystemets framtid.

"Allt kan braka ihop"

Organisationen fruktar att hela kontantsystemet kan kollapsa – bland annat på grund av att en ny lag drar ut på tiden.

– Lagförslaget som Kontantutredningen presenterade i december var tänkt att bli lagstiftning från första januari 2026, säger Björn Eriksson i ett uttalande.

– Men eftersom det fortfarande bereds i Finansdepartementet så skjuts det framåt i tiden. Osäkerheten gör att det är stor risk att hela kontantsystemet brakar ihop. Då står vi i den situation som alla säger sig vilja undvika – att vår nationella beredskap försämras. Frågan är nu hur våra politiker hanterar detta, tillägger Eriksson.

"Historisk parantes"

Vid det seminarium som Kontantupproret arrangerade med politikerna på torsdagen deltog även forskare och andra berörda aktörer.

Frågan om kontanternas existens i ett samhälle som blir allt mer digitaliserat är inte enkel, menar Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg.

– Pengar som sedlar och mynt är på många sätt en historisk parentes, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ställer diskussionen om digitala betalningar samhället inför svåra avvägningar. Det gäller till exempel inkludering av utsatta grupper och balansen mellan privata och offentliga aktörers roll i betalningssystemet.

LÄS MER: Forskare uppmanar: ta ut pengar nu – så mycket behövs

Förslag: kontantbetalning för dessa varor

Kontantutredningen lades fram i slutet av förra året och ligger ute på remiss. 

I lagförslaget framgår bland annat att livsmedel, medicin och offentliga avgifter som exempelvis vård och fordonsbesiktning ska kunna betalas kontant.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare sagt.

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/MSB

Text: Redaktionen