Enorma utsläpp i vattnet – ökning med 3 000 procent

2024 07 29

Stora mängder avloppsvatten har släppts ut på många håll i Sverige.

I Söderhamns kommun motsvarar det smutsiga vattnet cirka tre miljoner badkar.

Det är en ökning med 3 000 procent jämfört med föregående år, rapporterar SVT Nyheter som kartlagt utsläpp av avloppsvatten i 25 kommuner.

Undersökningen visar att utsläppen har ökat kraftigt, särskilt i kommunerna Söderhamn (2 939 procent), Mora (2 568 procent) och Sala (1 842 procent).

Här är anledningen

Den kraftiga ökningen beror på att många reningsverk har haft svårt att hantera de stora mängderna vatten under sommaren.

Det uppger Sara Söhr, vd på Syvab som driver och äger reningsverket Himmerfjärdsverket på Grödingelandet i Botkyrka kommun.

– Anledningen till att utsläppen har ökat är att antalet tillfällen med väldigt kraftig nederbörd ökar, till följd av klimatförändringarna, säger hon till tv-kanalen.

Varnar badgäster – kan bli sjuka

Den som får i sig avloppsvatten riskerar att bli sjuk.

– De vanligaste symptomen är kräkningar, säger Elda Sparrelid, chefsläkare på Region Stockholm, till SVT.

– Det viktigaste för att undvika sjukdom är att inte svälja avloppsvattnet, fortsätter läkaren.

Avloppsvatten kan även ha en negativ påverkan på naturen eftersom det innehåller metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen.

– Många av de ämnen som släpps ut binds till partiklar och ackumuleras i bottensedimenten. Detta kan ge negativa effekter på de växter och djur som lever i vattnet eller i sedimenten, flaggar Naturvårdsverket för.

Vidare uppger myndigheten att forskare uppmärksammat att läkemedelsrester och ansamlingen av hormoner i avloppsvatten kan orsaka reproduktionsstörningar på fisk som lever i närheten av avloppsvattenutsläpp.

Avloppsvatten innehåller även ämnen som kan användas som resurser, till exempel växtnäringsämnen som fosfor, kväve och kalium.

Foto: S. T'Sas

Text: Redaktionen

EKONOMI: Ryssland ändrar sig – öppnar upp för väst

2025 04 11

Ryssland tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Ryssland förbjöd i samband med starten på invasionen av Ukraina utländska företag att ta ut sina tillgångar ur landet och krävde att de skulle hålla tillgångarna på särskilda konton.

Landet stängde i mångt och mycket ner för utländska – i synnerhet västerländska investeringar.

Nu ser det ut som att de tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Det rapporterar Reuters.

Tar ett steg

Ryssland planerar att lätta på kapitalkontrollerna för nya utländska investeringar.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid finansdepartementet.

Det är ett beslut som öppnar dörren för företag – inklusive västerländska sådana – som vill återvända till den ryska marknaden.

“Nytt inflöde”

Alexei Yakovlev, chef för ministeriets avdelning för finanspolitik, säger att ett nytt presidentdekret om uppmjukning av kapitalkontrollerna för nya investeringar kan komma att utfärdas runt halvårsskiftet.

– Ramverket för att reglera inflödet av nya pengar och säkerställa möjligheten att dessa pengar och de intäkter som genereras av dem kan tas ut har redan beslutats.

Vissa framgångar

Samtidigt syns vissa framgångar för de ryska styrkorna på krigsfronten.

De ryska styrkorna fortsätter att marginellt avancera i gränsområdet Sumy-Kursk oblast, men den ryska styrkan i området kommer sannolikt inte att kunna inleda en större offensiv mot Sumy City på kort sikt utan att få betydande förstärkningar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Offensiv inledd

ISW förklarar.

– Ukrainas överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi uppgav under en intervju med det ukrainska mediebolaget LB UA den 9 april att de ryska styrkorna har intensifierat anfallen i ”alla huvudriktningar” och inlett offensiva operationer i Sumy och Kharkiv oblast, uppger ISW.

– ISW har observerat gradvisa men konsekventa ryska vinster och attacker längs linjen Volodymyrivka-Zhuravka-Novenke norr till nordost om Sumy City i norra Sumy oblast.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Unik skatt på gång – ska införas i Sverige och övriga världen

2025 04 11

Världens första globala utsläppsskatt någonsin ligger på bordet.

Det är FN:s sjöfartsorgan som är på väg att införa obligatoriska regler i arbetet med att fasa ut användningen av fossila bränslen inom den globala sjöfarten.

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, kommer nu i veckan att kalla till förhandlingar i London om saken, rapporterar CNBC News.

På agendan står bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan från världens sjöfart, som står för drygt tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

"En total gamechanger"

Sara Edmonson är chef för globalt påverkansarbete i den australiska gruvgiganten Fortescue.

Hon kallar samtalen för “absolut historiska”.

– Jag tror att det skulle vara en total gamechanger. Ingen annan industri på global nivå har gjort ett åtagande av den här storleken.

– Och jag skulle hävda att de flesta länder inte har gjort det heller, säger Edmonson till CNBC.

"Ett av årtiondets största avtal"

Några av de förslag som ligger bordet gäller en global standard för marina bränslen.

Även en ekonomisk förhandling om en länge omdiskuterad koldioxidavgift, alternativt ett koldioxidkreditsystem, lär vänta.

Om planerna sätts i verket skulle de kunna utgöra ett av årtiondets största klimatavtal, erfar tv-kanalen.

Tullarna kan bli problem

Det finns emellertid faktorer som kan sätta käppar i hjulet för en ambitiös koldioxidskatt.

Exempelvis skulle de amerikanska tullarna, ett globalt handelskrig och motvilja från enskilda FN-länder kunna bli problem.

– Det finns också många diskussioner kring avgiftsliknande strukturer, eftersom ordet “avgift” i mycket polariserade länder som USA, Australien och till och med i Kina, uppenbarligen kan vara mycket utmanande, säger Edmonson.

– Men jag tror att det finns riktigt bra diskussioner kring avgiftsliknande strukturer som i slutändan skulle ha en likvärdig effekt.

Östater som Fiji, Marshallöarna, Vanuatu, Barbados, Jamaica och Grenada tillhör några av de största förespråkarna för en global koldioxidskatt.

Brasilien, Kina och Saudiarabien är tre av de främsta kritikerna.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen