Folksjukdom skjuter i höjden – ökning med 600 procent

2024 07 29

En av våra vanligaste folksjukdomar har ökat med hela 600 procent.

Det handlar om utmattningssyndrom, som innebär att man drabbas av både kroppsliga och psykiska besvär på grund av långvarig stress eller hög psykisk belastning, enligt 1177.

Sjukdomen har ökat med hela 600 procent från 2010 till 2023, rapporterar SVT.

75 procent av de drabbade är kvinnor.

Ökningen kan dock delvis bero på ändringar i lagstiftningen samt på att arbetskraften totalt sett har blivit större, enligt Försäkringskassan.

Lagändringar påverkar

Lagändringar har påverkat statistiken, rapporterar DN.

– 2010 var sjukskrivningarna väldigt nedtryckta på grund av de regler som gällde då. Det var få som generellt sett hade pågående sjukfall. Sedan dess har det skett ett antal ändringar i lagstiftningen, de har blivit mer generösa, säger Försäkringskassans Mikael Sahlin till tidningen.

Samtidigt har arbetskraften blivit större idag jämfört med 2010. Det innebär att det finns många fler personer som kan bli sjukskrivna, vilket påverkar statistiken, menar Försäkringskassan.

Antalet sjukskrivna totalt sett, i olika sjukdomar, har ökat från 92 000 människor 2010 till 211 000 i februari 2024, rapporterar tidningen.

Saknas forskning

När det gäller utmattningssyndrom så saknas det också forskning om vilka behandlingsmetoder som faktiskt fungerar.

Det konstaterar myndigheten SBU, som utvärderar sjukvårdens metoder konstaterat, enligt SVT.

– Vissa får ingen behandling alls, andra får väldigt förenklade behandlingar. Andra får väldigt omfattande behandlingar, säger psykologen Jakob Clason van de Leur, som nyligen doktorerat i ämnet, till kanalen.

Fysiska och psykiska besvär

Utmattningssyndrom märks nästan alltid både kroppsligt och psykiskt, enligt 1177.

Vanliga symptom kan vara trötthet och sömnproblem, känslomässiga symtom som att man är lättirriterad och orolig eller att man har ångest. Man kan också få lätt att glömma saker och svårt att koncentrera sig.

Många drabbas också av fysiska besvär, exempelvis hjärtklappning och ljudkänslighet, och vissa får också problem med magen och tarmarna.

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland flyttar bombplan

2025 06 08

Ryssland har börjat flytta på strategiska bombplan.

Den ukrainska attacken som slog ut flera ryska plan har uppmärksammats över hela världen.

Nu kommer uppgifter om att Ryssland har börjat flytta på flera av sina strategiska bombplan.

Detta för att undvika nya ukrainska attacker, rapporterar Kyiv Post.

Flyttar bombplan

Efter Ukrainas “Spiderweb”-drönarattacker mot ryska strategiska flygplan för en vecka sedan har Kreml börjat sprida ut sina strategiska bombplan TU-160 ”White Swans” bortom fara, så långt bort från Ukraina som möjligt – inklusive långt österut.

Det ukrainska OSINT-analysprojektet AviVector publicerade en satellitbild på X som visar ett ryskt Tupelov Tu-160 långdistansbombplan, tidigare stationerad på Belaya-flygfältet i Irkutsk-regionen, på asfalten vid Anadyr/Ugolny-flygbasen.

Flygbasen ligger på Yakutiahalvön i Chukotka Autonomous Okrug – 6 750 kilometer från den ukrainska gränsen och 660 kilometer från Alaska.

Byggdes under Sovjettiden

Flygbasen Anadyr, även känd som Ugolny, byggdes under Sovjettiden som en bas för landets strategiska bombplan och spaningsflygplan som skulle övervaka USA:s militära aktiviteter i Alaska och Berings hav.

Nu hoppas Ryssland att vissa bombplan kommer att vara säkrare där – långt från den ukrainska gränsen.

Läs mer: Ukrainas besked till omvärlden – “Är inte sant”

“Spiderweb”-attacken

Den 1 juni slog mer än 100 ukrainska drönare till mot flygbaser djupt inne i Ryssland, riktade mot långdistansbombplan med kärnvapenkapacitet.

Attacken slog ut flera ryska bombplan och hyllades stort av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Så utfördes attacken

Vasyl Maliuk, chef för Ukrainas säkerhetstjänst SBU, har förklarat att drönarna smugglades in i Ryssland i trähytter monterade på lastbilsflak och dolda under fjärrstyrda avtagbara tak.

Lastbilarna kördes sedan till platser nära flygbaser av förare som till synes var omedvetna om sin last; sedan avfyrades drönarna och riktades mot sina mål.

Det rapporterar BBC.

Foto: Зимин Василий Wikipedia

Text: Redaktionen

EKONOMI: Stor förändring i USA – inte hänt sedan 2017

2025 06 08

Den amerikanska dollarn är oerhört svag.

För ett par år sedan var det många som förespråkade införandet av euron i Sverige mot bakgrund av den svenska kronans svaghet.

Idag är situationen en annan – kronan är en av de valutor som presterat bäst i hela världen i år.

Samtidigt har dollarn försvagats kraftigt.

Inte sedan 2017

Den mäktiga dollarn är världens reservvaluta.

Men den har fallit kraftigt under Donald Trumps andra presidentskap – till den grad att dollarindex, som mäter den mot sex andra stora valutor, har fallit med 9 procent i år och är på väg mot sin sämsta årliga utveckling sedan 2017.

Det rapporterar Sky News.

Tullarna oroar

Det främsta orosmomentet på senare tid har varit risken för recession i världens största ekonomi på grund av handelskrigets importtullar – tarifferna – som kan elda på inflationen.

Följderna har skadat potentialen för räntesänkningar från den amerikanska centralbanken – ett scenario som normalt skulle vara stödjande för en valuta.

Kritiserar Powell

Vad gäller ränteläget i USA har president Donald Trump vid upprepade tillfällen kritiserat Fed-chefen Jerome Powell för att han inte sänker styrräntan.

– ”Too Late” på Fed är en katastrof! Europa har haft 10 räntesänkningar, vi har inte haft någon, skriver Trump på Truth Social.

– Trots honom går det bra för vårt land. Gå för en hel procentenhet, raketbränsle!

Oklart hur det blir

Snart kommer nästa räntebesked från den amerikanska centralbanken.

Inflationen på andra sidan Atlanten är alltjämt något förhöjd, och bedömare har uttryckt oro gällande osäkerheten som kopplas till Donald Trumps tullar.

Jerome Powell har velat invänta effekterna av tullpolitiken för att göra en bedömning.

Samtidigt är arbetsmarknaden fortsatt förhållandevis stark i USA – vilket bidrar till osäkerheten kring vad som händer med räntan.

Utan en rejäl försvagning på arbetsmarknaden lär USA:s centralbank inte förhasta sig vad gäller räntan framöver.

Mer om ekonomi finns på Ekonomibladet.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen