Risk för storkrig – flera motattacker under natten

2024 07 28

Efter gårdagens attack på Golanhöjderna har Israel genomfört flera motattacker, medan världen håller andan och fruktar ett nytt storkrig.

Israel har slagit till mot mål ”djupt inne” i Lebanon, rapporterar Sky News.

Det uppges handlar om mål kopplade till terrorgruppen Hizbollah, som är understödd av Iran.

Motattacken kommer efter gårdagens raketattack vid en fotbollsplan på de av Israel ockuperade Golanhöjderna, där minst 12 barn och ungdomar uppges ha dödats.

– Över natten har IAF (Israeli Air Force) slagit till mot en serie Hizbollah-terrormål både djupt inne på libanesiskt territorium och i södra Libanon, inklusive vapenlager och terroristinfrastruktur, uppger den israeliska militären i ett uttalande, enligt kanalen.

Hizbollah förnekar inblandning

Israel beskyller Hizbollah för lördagens attack på Golanhöjderna, och hänvisar till ”trovärdig underrättelseinformation”.

Hizbollah har dock förnekat all inblandning i attacken, vilket är väldigt ovanligt för terrororganisationen, enligt Sky News.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger emellertid att Hizbollah kommer att få betala ett pris för attacken som de ”inte har betalat så här långt”.

Utrikesminister Israel Katz säger att Hizbollah ”har korsat alla röda linjer”.

– Vi närmar oss ett ögonblick då vi står inför ett totalt krig, säger han, enligt kanalen.

Risk för storkrig

Attacken på Golanhöjderna var enligt Israels försvarschefs talesperson den mest dödliga attacken på israeliska civila sedan Hamas massaker den 7 oktober 2023, där 1 200 personer dödades.

Israel och Libanon befinner sig officiellt i krig, och har gjort det i flera decennier, men den senaste tidens spänningar efter Hamas attack den 7 oktober har hittills inte lett till fullskaligt krig mellan Israel och det Iranstödda Hizbollah.

Nu finns det dock en ökad oro för storkrig i regionen, rapporterar CNN.

Arkivfoto: Toa Heftiba

Text: Redaktionen

Blytungt besked för Trump i natt

2025 04 18

Ett nytt besked sätter den amerikanske presidenten Donald Trump i minst sagt dålig dager.

En rekordlåg nivå.

Till och med sämre än de sämsta siffrorna under hans föregående mandatperiod.

Så beskrivs resultatet från de färska mätningar som Newsweek och CNN tagit del av – och som innebär ett tufft besked för den amerikanske presidenten Donald Trump.

Rekordlågt stöd

Enligt opinionsmätningarna är Trumps stöd bland amerikanska oberoende väljare nämligen rekordlågt.

Oberoende väljare var avgörande för Trumps seger i valet 2024, där 46 procent stödde honom.

Detta jämfört med 41 procent i valet 2020 – då 54 procent i samma väljargrupp röstade på Demokraterna.

“Gillar inte hans ord”

Enligt CNN:s opinionsanalytiker Harry Enten har Trumps stöd bland oberoende väljare gått från minus 16 procent 2017 – till minus 22 procent år 2025, vilket innebär att presidenten “slagit sitt egna rekord”.

– De motsätter sig, motsätter sig, motsätter sig. De gillar helt enkelt inte de ord som kommer ur Trumps mun, framhåller Enten.

Läs mer: Trump har vaknat – får vredesutbrott direkt

“Trio i negativitet”

Trumps stöd i väljargruppen verkar ha urholkats – bland annat efter tullbeskeden den 2 april, som skakade om marknaderna ordentligt innan de sedermera stabiliserades något av en utropad paus.

– De gillar inte någonting som kommer ur Donald Trumps mun just nu, förutom kanske vad gäller invandring, men när det gäller ekonomin, när det gäller överlag och när det gäller tullar, så är det en trio för negativitet för oberoende väljare, säger Enten.

“Kina vill förhandla”

Under gårdagen meddelades det att “alla länder” numera vill träffas för att förhandla med regeringen Trump – till och med rivalen Kina, trots det handelskrig landet utkämpar med USA.

– Varje land, inklusive Kina, vill träffas, säger Trump.

Läs vidare: Trumps lycka – efter Kinabesked

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Miljömålsberedningen går fram ett förslag om nytt förbud som bland annat påverkar hushåll med trädgård.

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen