Regler för sparande på bank ändras 1 januari
Riksgälden meddelar en förändring för sparande på bank eller annat kreditinstitut.
Det handlar om insättningsgarantin, som förändras vid årsskiftet.
– Insättningsgarantin finns för att sparare ska känna sig trygga med att ha pengar insatta hos en bank eller annat kreditinstitut. Om ett institut skulle gå i konkurs ersätter staten, genom Riksgälden, kapital och ränta upp till ett visst maxbelopp per person och institut, uppger Riksgälden, i ett uttalande.
Insättningsgarantin höjs
Från och med 1 januari 2026 höjs nu det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin.
Höjning är 100 000 kronor, från dagens 1 050 000 kronor till 1 150 000 kronor per person och institut.
I vissa fall, till exempel i samband med avyttring av privatbostad, kan ersättning precis som tidigare betalas ut upp till 5 miljoner kronor.
– Insättningsgarantin är ett viktigt konsumentskydd och minskar samtidigt risken för att många samtidigt vill ta ut sina pengar vid oro på finansmarknaden. Därigenom bidrar den till att upprätthålla finansiell stabilitet, säger Finansiell stabilitets avdelningschef Fredrik Bystedt, i ett uttalande.
Läs också: Oväntat ”bankmeddelande” skickas ut till svenskarna
Omräkning vart femte år
Inom EU måste alla länder som inte har euro som valuta genomföra en omräkning av det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin vart femte år.
Anledningen är att beloppet ska vara anpassat till den lokala valutan.
Det nya högsta ersättningsbeloppet har anpassats till den växelkurs mellan euro och svenska kronor som gällde den 3 juli i år.
Finansieringen av insättningsgarantin sker genom avgifter som tas ut av banker och andra kreditinstitut.
Fakta insättningsgarantin
- Om ditt konto omfattas av garantin har du rätt till ersättning motsvarande det belopp du satt in inklusive ränta fram till konkursbeslutet eller beslutet om att garantin ska träda in.
- Din ersättning påverkas inte av om du har skulder till banken eller institutet.
- Insättningsgarantin gäller för alla privatpersoner, även omyndiga, samt företag och andra juridiska personer, till exempel dödsbon.
- Finansiella institut, kommuner och statliga myndigheter kan inte få ersättning.
Källa: Riksgälden
Läs mer: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan
Foto: Riksbanken
Text: Redaktionen