Konkursansökningarna fortsätter att välla in.

Nästa företag i raden att tacka för sig är liveshoppingbolaget Streamify.

Bolaget har haft en digital plattform som gjort det möjligt att sälja produkter via Live video shopping och pay-per-view-biljetter genom livesändningar.

Nu har en konkursansökan officiellt lämnats in till Östersunds tingsrätt.

Ansträngd situation

I ett pressmeddelande förklarar bolaget bakgrunden till konkursen.

– Orsaken till konkursansökan är att Streamify, trots intensivt arbete under 2024, inte har hittat en sund och fungerande lösning för sin ansträngda finansiella situation på kort och medellång sikt. Detta arbete har dessvärre under rådande omständigheter varit resultatlöst.

– Styrelsen har idag, baserat på ovanstående, därför kommit till slutsatsen att enda alternativet är att ansöka om konkurs vid Östersunds tingsrätt. Styrelsen bedömer att detta beslut är till minst skada för Bolagets borgenärer och dess aktieägare.

Var värt 100 miljoner

Streamify listades år 2021 på handelsplatsen Spotlight Stock Market och nådde en värdering om 100 miljoner kronor.

Värderingen har sedermera rasat till knappt 4 miljoner kronor inför beskedet om konkursen.

Det uppger Dagens industri

Det är liveshopping

Liveshopping växte i västvärlden under pandemin och går ut på att erbjudanden sker i en sändning där värden visar upp produkten live och tittare kan interagera, exempelvis genom att köpa produkten.

Flera större bolag har börjat ägna sig åt liveshopping i olika utsträckning, däribland Lindex och Kappahl.

Enkel plattform

Streamify satsade mycket på att utveckla en så enkel plattform som möjligt.

– Tjänsten riktar sig både till e-handlare, retailers och flera andra företag inom en mängd olika branscher kan använda Streamify för att genom Live Video Shopping exponera och sälja produkter, har bolaget förklarat.

– Vi vill erbjuda en livestreamingplattform så kraftfull, prisvärd och lättanvänd att alla kan lyckas med sin Live Shopping-resa.

Foto: P. du Preez

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen