Det är en kulturfråga som skapar debatt och diskussion i Sverige.

Bör man dricksa? Och isåfall hur mycket är det passande att ge i dricks?

Det finns några saker som kan vara bra att veta, inte bara i Sverige, utan även för den som ska betala i utlandet.

Nu tipsar Mats Danielsson, expert på vett och etikett, om hur man bör tänka utomlands.

Så ska du tänka

Det kan vara svårt att veta hur man ska bete sig på restauranger i olika länder när notan presenteras.

– Det varierar lite beroende på vilket land man befinner sig i, säger experten Mats Danielsson till Sveriges Radio.

– Här i Sverige är det fem till tio. Och det är ganska vanligt i hela Europa, man kan utgå från att hela Europa, hela EU är ganska likt i det här. En bra riktlinje är fem till tio procent, då kommer man alltid klara sig.

Här ska du inte dricksa

Viktigt att veta är att det även finns länder där man bör tänka helt annorlunda.

– I Kina kan det faktiskt vara en oartighet att ge dricks. Det är bra att köpa en reseguide, där står det väldigt ofta hur mycket dricks man förväntas ge.

Så ser det ut i Sverige

I en undersökning som har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Ica Banken så framgår att 34 procent av svenskarna dricksar för att de känner att det förväntas.

– Att dricksa efter ett restaurangbesök i Sverige är idag relativt vanligt, framhåller Ica Banken.

– I vår senaste Sifo-undersökning, utförd av Verian, f.d Kantar Public, uppger 79 procent av svenskarna att de brukar dricksa under ett restaurangbesök. En av tio, 12 procent, uppger att de alltid dricksar medan var femte, 19 procent, uppger att de aldrig dricksar.

Vill inte vara snåla

Ungefär en tiondel dricksar bara för att inte framstå som snåla.

– I undersökningen uppger de flesta att de dricksar för att de har varit nöjda med servicen, 67 procent, eller nöjda med mat och dryck, 41 procent. 

– Samtidigt uppger en tredjedel, 34 procent, att de dricksar för att de tror att det förväntas av dem, och fler än var tionde, 12 procent, dricksar för att de inte vill framstå som snåla. 

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen