Illdådet i Norge framstår som terror enligt polisen

2021 10 18

Den norska 37-åringen Espen Andersen Bråthen misstänks för dådet i Norge som enligt polisen ser ut som ett terrordåd.

Norsk media tonar nu ned uppgifterna om hans danska koppling. VG framhåller att han är född i Norge och har bott i Kongsberg utanför Oslo stora delar av sitt liv. Hans mamma är dansk och den misstänkte har danskt medborgarskap men har utöver det ingen närmare koppling till Danmark uppger VG. Norsk media inklusive Norges statstelevision NRK går nu ut med en bild på mannen.

Mördade fem personer

Fem personer mördades när 37-åringen gick till attack med pilbåge mot bland annat kunder i en mataffär i Kongsberg utanför Oslo på onsdagskvällen och norska polisen får hela tiden fram nya uppgifter i sin omfattande utredning.

Stor uppståndelse

– Händelserna i Kongsberg framstår i nuläget som en terrorhandling men efterforskningen kommer att närmare granska vilka motiv som låg bakom, framför Norges motsvarighet till Säpo i ett uttalande idag.

Det är stor uppståndelse i Norge kring det faktum att gärningsmannen är känd av polisen sedan tidigare.

Hotade att döda sin pappa

Säkerhetspolisen uppger att de tidigare mottagit orosanmälningar mot mannen avseende att han skulle vara kopplad till radikalisering. Den senaste anmälan mot 37-åringen, som är dansk medborgare, är från 2020 och han fick i fjol besöksförbud hos sina egna föräldrar efter att han hotat att döda sin pappa.

Konverterat till islam

En granne berättar för tidningen VG att polisen agerat mot mannen under sommaren 2021. Mannen skall enligt polisen har konverterat till islam men polisen uppger att man ännu inte känner till om det i sig har någon koppling till det genomförda dådet. Polisen fick frågan vid presskonferensen om dådet kan ha religiösa motiv.

– Vi vet inget om motiv ännu. Men det är naturligt att ställa den frågan, säger polisen som betonar att det kan ta tid att fastställa om det var ett terrordåd.

Hotnivån höjs inte

En fråga som lyfts fram i norsk media de senaste timmarna är om det finns anledning att ändra den allmänna hotnivån i Norge.

– PST (säkerhetspolisen) bedömer att det framöver är möjligt att extrema islamister och högerextremister kan försöka att genomföra terrorangrepp i Norge, framhåller säkerhetspolisen.

Den bedömningen utgör emellertid samma hotnivå som innan dådet i Kongsberg i går.

Foto: Video på Internet


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen