Reglerna har nu varit i bruk i drygt två veckor efter att EU klubbat igenom förändringen med start 1 juli.

Det handlar om det nya varningssystemet “Intelligence Speed Assistance", ISA, som ska installeras i samtliga nya bilar som kommer ut på marknaden.

Systemet innebär att ett pipande ljud varnar när du överskrider hastighetsgränsen, vilket är tänkt ska stoppa fortkörare och förhindra olyckor.

Långsiktig förändring

Från början var systemet tänkt som en hastighetsbegränsare som helt skulle omöjliggöra högre hastigheter än den tillåtna.

I slutändan nöjde sig EU med varningssystemet. Det blinkar, piper eller skakar på ratten om man kört för fort.

Eftersom det införs för nya bilar handlar det om en långsiktig förändring som på sikt ska gälla alla bilar ute i trafiken.

Men förändringen har också mötts av kritik. Det räcker att ligga tre procent över hastighetsgränsen för att systemet ska ge utslag, uppgav bilförsäljaren Robert Runnemark för SR tidigare i år.

"Gör mig galen"

Tommy Wahlström, svensk representant i juryn för Årets bil, instämmer i kritiken.

– Det här gör mig galen. När man följer trafiken på en väg går hastigheten ofta upp och ner lite. Jag tycker inte att jag är en fartdåre som borde få ett irriterande pling-pling-pling varje gång hastigheten går en eller två kilometer över gränsen, säger han till norska Dagbladet.

– Dessutom visar de flesta bilar tre till fyra procent för hög hastighet på hastighetsmätaren. Det betyder att även om hastighetsmätaren visar 82-83 km/h så är det osannolikt att du kör för fort.

Inte alltid lätt att stänga av

Det går visserligen att stänga av funktionen. Men varje gång man slår på bilen igen sätts den automatiskt igång igen.

Hur enkelt det är att slå av varningssytemet varierar dessutom kraftigt bilar mellan, enligt testsajten Elbil24.

Enligt Robert Runnemark vänjer man sig dock till slut.

– I början tänkte jag “hur ska man stå ut med det här?” Men nu känns det mer hemtamt.

232 dog förra året

Under 2023 skadades 14 561 personer och 232 personer omkom i trafikolyckor i Sverige.

Dödssiffran är 25 fler än snittet för pandemiåren 2020 och 2021.

–  Vi måste tillsammans med berörda myndigheter, organisationer och företag fortsätta det viktiga arbetet med att utveckla olika lösningar och metoder för säkrare vägtrafik. Inte minst måste vårt individuella ansvar och beteende i trafiken förändras, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen