Det anser regeringen som idag klubbar igenom en ny lagrådsremiss om förslaget.

Syftet är att stoppa bidragsfusk genom att chefen en gång i månaden lämnar in uppgifter till Skatteverket om vem som varit borta från jobbet med anledning av föräldraledighet eller vård av barn, så kallad vab.

Informationen ska sedan vidare till Försäkringskassan som då lättare ska kunna upptäcka fusk i samband med kontroller.

– Vi måste stoppa bidragsfusket i vårt välfärdssystem, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot.

2,2 miljarder kronor 

Att arbeta och samtidigt ta del av ersättning är olagligt.

Och fusket har ökat markant de senaste åren. Förra året betalades 2,2 miljarder kronor ut felaktigt – ett nytt rekord.

Det vanligaste bedrägeriet är kopplat till ersättningar som föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, bostadsbidrag och sjukpenning.

– Det handlar om att de ersättningarna är störst och utnyttjas av många. Men ibland sker det oavsiktliga fel och då riktar vi ett återkrav istället, säger Oscar Oscarsson som är områdeschef på Försäkringskassan, till SVT.

Enklare kontroller

Att regeringen nu går vidare med förslaget ses som ett nytt steg mot att stävja ett omfattande problem.

Uppgifterna om anställdas frånvaro ska framgå i arbetsgivardeklarationen som lämnas till Skatteverket varje månad.

– Det här kommer att göra att Försäkringskassan får mycket lättare att göra kontroller och får uppgifter angående om man varit på jobbet eller inte. Idag måste man i varje enskilt fall kontakta arbetsgivaren. Nu blir det enkelt att komma åt fusket, säger Elisabeth Svantesson.

Polisanmäler 25 procent

Förra året genomförde Försäkringskassan 23 000 kontrollutredningar i hela Sverige.

Drygt 25 procent av myndighetens utredningar leder till polisanmälningar.

– Vi polisanmäler i de fall där vi bedömer att det är med brottsligt uppsåt som den försäkrade lämnat felaktiga uppgifter, säger Oscar Oscarsson till SVT.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

Det står klart när butikskedjan nu redovisar sina resultat från årets första kvartal.

Under perioden har Rusta stärkt lönsamheten och ökat försäljningen inom samtliga segment och dessutom höjt sin nettoomsättning med 3,7 procent jämfört med förra året.

Totalt ligger nu nettoomsättningen på 3 069 miljoner kronor och rörelseresultatet har ökat från 298 miljoner till 351 miljoner kronor.

Detta trots att varuhuset själva menar att det knappt vore möjligt under de ekonomiska förutsättningar som finns.

– Rusta uppnådde under det första kvartalet fortsatt försäljningstillväxt och stärkt lönsamhet inom samtliga segment, trots en utmanande marknad med försiktiga konsumenter, säger Göran Westerberg, vd för Rusta, i en kommentar.

"Antalet nya medlemmar ökar kraftigt"

Han understryker att förklaringen tycks finnas i att Rusta har hittat ett metodiskt sätt att arbeta på som även av allt att döma får kunder att vallfärda till butikerna.

– Genom god kostnadskontroll och högre produktivitet genom hela värdekedjan har vi stärkt bruttomarginalen, vilket resulterat i ökad vinst under kvartalet. Samtidigt ökar antalet nya medlemmar i vår kundklubb kraftigt. säger Göran Westerberg.

– Det visar på styrkan i Rustas koncept, där vår tydliga lågprisposition fortsätter att attrahera nya kunder under lågkonjunkturen. En fantastisk kundbas att bygga vidare på när konjunkturen väl vänder.

LÄS MER: Lågpriskedja expanderar i Sverige – 12 nya butiker

"Vansinniga siffror"

Beskedet är ett stort sådant för Rusta som växer som aldrig förr.

Och det finns egentligen ingenting som kan hejda lågprismarknaden, förklarade Göran Westerberg i en intervju med Di tidigare i somras.

Av kundklubbens totalt 5,6 miljoner medlemmar i Norden hade 850 000 av dem strömmat in bara under det senaste året, deklarerades det i juli.

Enligt Rusta har 80 procent av alla svenskar mellan 16 och 80 år handlat i någon av deras butiker.

– Det är vansinniga siffror. Så av runt 7,6 miljoner individer i åldersspannet, rör sig cirka 6,2 miljoner hos oss, sade Göran Westerberg till tidningen vid tillfället.

Enligt vd:n “gled man in på börsen” på en tveksam marknad i uppstarten. Utmaningen har varit att slå hjål på myten om att lågrpriskonceptet bara fungerar under svåra ekonomiska tider.

– Jag är helt övertygad om att vi har en plats på den europeiska marknaden, att vi fyller en lucka, säger Göran Westerberg till Di.

LÄS MER: Anstormning till Rusta – “vansinniga siffror”

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex för augusti.

I genomsnitt sjönk livsmedelspriserna med 0,4 procent under månaden.

Tre produkter sticker ut i statistiken och noterar prissänkningar på över 10 procent.

Det handlar om grönsakerna morötter (-18,4 procent), purjolök (-14,9 procent) och blomkål (-13,4 procent).

– Purjolök hör till de grönsaker som sjönk mest i pris mellan juli och augusti, men sett över en längre period har priset på purjolök ökat med knappt 27 procent i årstakt, säger SCB:s prisstatistiker Carl Mårtensson.

Billigare kött

En annan produkt som numera går att handla till lägre priser är griskött. Priserna på griskött sjönk med 8,6 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Populära varor som fisk, kaffe, te och kakao har även blivit billigare.

– Bland de olika varugrupperna sjönk priserna på fisk med 2,6 procent jämfört med juli, samtidigt som priserna för kaffe, te och kakao föll 1,7 procent, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Vissa varor ökar i pris

Matpriserna sjönk överlag i augusti, men vissa varor ökade i pris.

Frukt hörde till de varugrupper vars priser vände uppåt i augusti, med en ökning på 1 procent jämfört med juli.

– Honungsmelon och citroner har ökat rejält i pris jämfört med juli. Även priset på färska bär har gått upp. I år började blåbärssäsongen extra tidigt på grund av försommarvärmen, säger Carl Mårtensson.

I augusti steg också priserna på lammkött och gravad lax jämfört med föregående månad.

Hela listan

Här är produkterna som sjönk mest i pris under augusti jämfört med juli: 

1, Morötter (-18,4 procent)

2, Purjolök (-14,9 procent) 

3, Blomkål (-13,4 procent) 

4, Griskött (-8,6 procent) 

5, Djupfryst fisk (-7,9 procent) 

6, Paprika (-7,5 procent) 

7, Vindruvor (-6,5 procent) 

8, Päron (-4,3 procent)

9, Djupfrysta skaldjur (-3,7 procent)

10, Lättmargarin (-3,3 procent)

Källa: SCB

Foto: Snabbgross

Text: Redaktionen