Känd skådespelare åtalas – skrek dödshot åt kafépersonal

2024 07 08

En svensk skådespelare har hotat att döda kafépersonal.

Det var i Stockholm som incidenten skedde mot slutet av förra året.

Skådespelaren befann sig vid ett kafé och frågade personalen om han kunde få använda toaletten.

Personalen nekade eftersom kaféet var på väg att stänga, vilket ledde till att skådespelare blev mycket arg.

Det rapporterar TV4.

Riktade mordhot

Skådespelaren hotade att misshandla och mörda personen.

Han ska bland annat ha skrikit "jag ska misshandla dig” och ”jag ska slå ihjäl dig”.

Mannen förnekar brott, och menar att man gör en höna av en fjäder.

Mannen åtalas

Ett vittne befann sig på platsen och efter en polisundersökning framgår nu att mannen åtalas för olaga hot.

I uppgifterna som finns tillgängliga framgår inte vem personen är, annat än att det rör sig om en känd manlig skådespelare i 60-årsåldern.

Så arbetar polisen

Polisen arbetar med att utreda olaga hot på olika sätt.

– Polisen utreder olaga hot genom att förhöra de inblandade parterna och vittnena. Ofta står ord mot ord. Sparade uppgifter som exempelvis mejl och sms kan då vara bra bevismaterial.

– För att hotet ska bli straffbart krävs att gärningspersonen, den som utför brottet, lyfter vapen eller på annat sätt hotar med en brottslig gärning. Hotet är menat att framkalla allvarlig fruktan hos den utsatta för sin egen eller någon annans säkerhet.

Har minskat

Enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, så minskar anmälningarna om hot i Sverige.

– I Nationella trygghetsundersökningen NTU uppger 7,7 procent av befolkningen 16–84 år att de utsattes för hot under 2022, vilket skulle motsvara cirka 639 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen.

– Det är på ungefär samma nivå som 2021, 7,8 procent. Under perioden 2007–2014 var andelen utsatta för hot relativt oförändrad. Därefter visar resultaten på en uppåtgående trend från 2015–2019, men har efter det minskat.

– Av männen i befolkningen 16–84 år är det 7,8 procent som uppger att de utsattes för hot 2022, vilket är en liten minskning sedan 2021, då motsvarande andel var 8,0 procent.

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Pensionärer kan bli utan BankID i ett år

2026 09 01

En vanlig miss kan blockera BankID för äldre.

När anhöriga hjälper äldre med bankärenden är det lätt att göra en vanlig miss.

Det kan i värsta fall leda till att pensionären blir utan BankID i upp till ett år.

Anhöriga stoppas

När en äldre person behöver hjälp med räkningar, bankärenden eller myndighetskontakter kan det vara lockande för en anhörig att använda personens BankID.

Men det är inte tillåtet.

BankID är personligt och får bara användas av den person som det är utfärdat till.

Även säkerhetskoden ska hållas hemlig.

Anledningen är att BankID fungerar som en digital legitimation.

När någon annan använder det går det inte längre att veta vem som faktiskt har godkänt en betalning, ansökan eller ett avtal.

Kan blockeras

Konsekvenserna kan bli kännbara för pensionären.

Om banken bedömer att BankID har använts i strid med villkoren kan personnumret blockeras från att aktivera ett nytt BankID i upp till tolv månader.

Det hjälper alltså inte att byta bank.

Blockeringen gäller personen och inte bara den bank där problemet upptäcktes.

I Dagens Nyheter berättar anhöriga samtidigt om problematiken för äldre med BankID.

– Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas BankID, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna, säger en läsare till tidningen.

En annan menar att det nästan inte går att leva utan BankID idag.

Så kan anhöriga hjälpa

Det finns lagliga alternativ för den som behöver hjälpa en äldre person.

Om personen fortfarande kan fatta egna beslut kan en fullmakt ge en anhörig rätt att sköta vissa bankärenden.

Det finns också framtidsfullmakt, som kan ordnas i förväg och börja gälla om personen senare inte längre kan sköta sina angelägenheter själv.

I vissa situationer kan även anhörigbehörighet användas.

Den kan ge exempelvis make, sambo eller barn möjlighet att sköta vissa vardagliga ekonomiska ärenden när en person på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre klarar det själv.

Även myndigheter har lösningar där en anhörig kan använda sin egen e-legitimation.

Hos Skatteverket kan exempelvis ett deklarationsombud sköta vissa ärenden för en annan person.

– Deklarationsombudet måste vara en myndig person med svenskt personnummer och e-legitimation, och måste godkännas av Skatteverket enligt vissa lagkrav, meddelar myndigheten.

Foto: BankID

Text: Redaktionen