Besvärlig sjukdom ökar bland Sveriges yngsta barn

2024 07 07

En besvärlig sjukdom blir allt vanligare bland barn under sex år.

En kartläggning som Folkhälsomyndigheten har gjort visar att upp till hälften av barnen under sex år har risk för ohälsa.

Bland de hälsoproblem som är vanliga finns bland annat karies och övervikt, men det är också en annan sjukdom som ökar bland de små barnen, rapporterar SR.

– Vi ser också att det finns en ökning av förekomsten av astma, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, till radiokanalen.

Svårt att andas

Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att man ibland får det svårt att andas och att man får problem med hosta, enligt 1177.se.

De flesta som får astma får det som barn, och nu ser sjukdomen alltså ut att öka, enligt Folkhälsomyndighetens kartläggning.

Astma kan bero på allergi, vilket då medför att barnet får svårt att andas vid kontakt med det som hen är allergisk mot.

Men man kan också ha så kallad förkylningsastma, vilket innebär att problemen uppstår i samband med förkylningar.

Även andra problem

Ökningen av astma bland små barn är bara ett av flera exempel på problem med ohälsa hos de allra yngsta.

Det finns även andra hälsoproblem i gruppen.

– Många barn har alldeles för mycket karies som man inte borde ha i den åldern. Vi ser också att övervikten ökar hos gruppen barn, och den ökar mer där än vad den gör i den vuxna befolkningen, säger Karin Tegmark Wisell till radiokanalen.

Sociala skillnader

Det finns också stora skillnader i barnens hälsa beroende på vilken social bakgrund de har.

Faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och bostadsort spelar också in.

Ohälsa är också vanligare bland små barn vars föräldrar har utländsk bakgrund.

Enligt Folkhälsomyndigheten har alltså cirka hälften av barnen under sex år risk för ohälsa.

– Det tycker vi är bekymmersamt. Får man inte bra förutsättningar de första åren i livet så löper man större risk att hamna i fortsatt ohälsa och också förvärrad ohälsa resten av livet, säger Karin Tegmark Wisell till radiokanalen.

Foto: Xavier Mouton

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryska tåg attackerade

2025 09 14

Två ryska tåg har spårat ur.

Ukraina fortsätter att attackera rysk infrastruktur.

Främst rör det sig om gas-och oljeinfrastruktur.

Nu kommer dock uppgifter om att två ryska tåg har spårat ur – och Ukraina tar enligt källor på sig attacken, rapporterar AFP.

Två tåg urspårade

Det framgår i nuläget inte exakt vad anledningen till urspårningarna är.

Klart står dock att två tåg i olika delar av den västra Leningradregionen i Ryssland spårade ur tidigt på söndagen, vilket ledde till att en tågförare omkom och tågtrafiken stördes.

Incidenterna inträffade några timmar efter att en sprängladdning detonerat på en järnvägssträcka i den västra regionen Oryol i Ryssland sent på lördagen.

“Undersöker sabotage”

En källa inom den ukrainska underrättelsetjänsten uppger att Ukraina står bakom attackerna.

Syftet ska vara att förhindra leveranser till fronten.

– Utredarna undersöker möjligheten att det rör sig om sabotage, säger guvernör Alexander Drozdenko enligt Moscow Times.

Läs mer: Nya regler för ryssar i Sverige

“Är viktiga”

Så här lyder kommentarerna från den ukrainska källan:

– Dessa järnvägslinjer är viktiga försörjningsvägar för ryska styrkor som opererar i riktning mot Kharkiv och Sumy, säger personen enligt Kyiv Independent.

– Skadorna på dessa järnvägslinjer kommer att medföra allvarliga logistiska utmaningar för Ryssland, vilket kommer att ha en betydande inverkan på landets förmåga att genomföra offensiva operationer mot Ukrainas styrkor.

Situationen just nu

Situationen vid frontlinjen är alltjämt låst, ryska styrkor gör vissa framsteg i de östra delarna av Ukraina men det rör sig inte om några större sådana.

Samtidigt fortsätter Ukraina att attackera rysk infrastruktur för att försvaga landets ekonomiska styrka.

Förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland är pausade, uppger Kreml.

Läs mer: Sjukt besked om Putins armé – hela befolkningen kan drabbas

Foto:

Text: Redaktionen


SVERIGE: “Total kollaps” för vindkraften

2025 09 14

Svensk vindkraft är i kris.

Tidigare i år meddelade branschorganisationen Svensk Vindenergi att det blivit “tvärnit för vindkraftstillstånd”.

Förra året godkändes bara två av 31 ansökningar om ny vindkraft, då kommuner och Försvarsmakten utgör motstånd.

– Man kan nästan prata om en total kollaps, skriver DN:s Peter Alestig.

Läggs på is

Utöver ansökningar som inte får godkänt går det även trögt för godkända projekt.

Exempelvis har Vattenfalls satsning Kriegers flak pausats.

– Under sommaren har flera vindkraftbolag gått i konkurs och mer är att vänta, skriver Alestig.

Tvärnit

Kommunala veton och Försvarsmaktens invändningar var de främsta orsakerna till att endast två nya tillstånd gavs för vindkraft på land och till havs i Sverige under fjolåret. 

Nu hotas den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Läs mer: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

“Är allvarligt”

Ina Müller Engelbrektson, branschjurist hos Svensk Vindenergi, kommenterar läget.

– Det är oerhört allvarligt att så mycket ny elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, säger Müller Engelbrektson.

– Regeringen har möjligheten att snabbt förbättra förutsättningarna genom att ändra formerna för det kommunala vetot och få de utlovade incitamenten till kommuner, närboende och lokalsamhälle på plats. Vidare behövs ett tydligt uppdrag till Försvarsmakten att arbeta för samexistens med vindkraften där det går.

Uppmanar regeringen

Under 2023 beviljades totalt 12 tillstånd.

Enligt Peter Alestig finns det flera anledningar till kollapsen, däribland en otydlig energipolitisk linje och osäkerhet kring elproduktionen.

Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft hos Svensk Vindenergi, uppmanar regeringen att agera.

– Regeringen behöver nu ge de tillstånd som behövs för att möjliggöra den elproduktion som Sverige behöver för omställningen, menar hon.

Läs mer: EU:s vändning – ny chans för bensin- och dieselbilar

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen