Svenska hushåll kan tvingas köpa luftkonditionering

2024 07 05

Temperaturerna i Sverige är på god väg att nå nivåer som annars bara syns i framför allt Sydeuropa.

Och det kommer att ställa krav på svenska hushåll som mer eller mindre inte kommer att ha något annat val än att anpassa sig till väder- och klimatförändringarna.

Det kan till och med vara på liv och död. Under rekordsommaren 2018 dog drygt 600 personer på grund av den svenska värmen.

Enligt Christofer Åström, doktor i miljömedicin vid Umeå universitet, handlar det bland annat om att överväga luftkonditionering och göra stora förändringar kring hur vi beter oss på dagarna.

– Vi börjar få ett klimat i Sverige där vi kommer att behöva anpassa oss på ett sätt som vi bara behövt göra utomlands tidigare, säger han till Sveriges Radio Ekot.

Klipp gräset på kvällen

De senaste tio åren har antalet heta dagar, med temperaturer på minst 30 grader, fördubblats i Sverige.

Det visar en granskning som SR Ekot gjort av statistik från SMHI.

När värmeböljor slår till ökar dödligheten. Delvis på grund av att hjärt- och kärlsystemet måste arbeta hårdare framför allt hos äldre människor, förklarar Christofer Åström.

– Vi kanske måste börja fundera på när vi kan göra fysiska aktiviteter, träning, men saker som gräsklippning. Framför allt för de äldre, nämner forskaren som exempel.

Varmare på fler platser

Statistiken visar att Sverige i snitt haft 14 dagar per sommar som gått över 30 grader den senaste tioårsperioden. Motsvarande genomsnitt för referensperioden 1961-1990 var sex gånger per sommar.

En annan förändring är att det blir varmare på fler platser i landet än förr, till exempel i norra Sverige.

Kan få 60 dagar med värmebölja

Nyligen genomförde konsultbolaget Sweco en liknande granskning.

Företaget granskade dock 24 europeiska städer, bland annat Stockholm, och kom fram till att Sveriges huvudstad år 2100 skulle kunna ha 60 dagar med temperaturer på över 26 grader.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

LÄS MER: UPPGIFTER: Då blir det 60 dagars värmebölja i Sverige

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

JUST NU: Pensionen höjs

2025 08 26

Riksdagens pensionsgrupp kallar till pressträff.

Äldre- och socialtjänstminister Anna Tenje (M) deltar tillsammans med representanter från samtliga riksdagspartier. 

På pressträffen väntas ministern och pensionsgruppen meddela att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”, rapporterar Ekot.

Det innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

– Pengarna fördelas efter hur mycket man själv har arbetat. För den som jobbar sätts pengarna in på pensionskontot, för pensionärer betalas det ut direkt i pensionen, uppger Ekot.

100 kronor i månaden

Det nya systemet börjar gälla från och med 2027.

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

Enligt uppgifter till Expressen innebär det nya systemet ungefär 100 kronor mer i månaden.

De vinner på nya systemet 

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, har länge argumenterat för en gas i pensionssystemet. 

Enligt TCO kommer gasen fungera på samma sätt som den så kallade "bromsen i pensionssystemet" – en automatisk balanseringsmekanism som säkerställer att utbetalnignarna inte överstiger tillgångarna. 

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas.

Foto: 

Text: Redaktionen

Finland överväger drastiskt drag – ska stoppa rysk invasion

2025 08 26

I februari 2022 rullade ryska stridsvagnar mot Kyiv.

Då agerade invånarna i den lilla byn Demydiv, som är belägen norr om huvudstaden.

En närliggande damm öppnades, vatten strömmade in och skapade ett stort träsk – vilket gjorde det omöjligt för ryska stridsvagnar att passera byn på vägen mot Kyiv. 

Samma taktik användes i flera områden norr om huvudstaden. Bilder på ryska stridsvagnar som fastnat i leran spreds världen över. 

– I princip stoppades den ryska offensiven från norr, säger försvarskonsulten Oleksandr Dmitriev, en av arkitekterna bakom taktiken, till Politico.

Natoländer tar lärdom  

Tre år senare inspireras Natoländer längs försvarsalliansens östra flank av den ukrainska taktiken. Flera länder planerar att återställa sina våtmarker. Finland och Polen uppger att de ”aktivt överväger myrrestaurering som en åtgärd för att försvara sina gränser”, rapporterar Politico.

Åtgärden skulle slå två flugor i en smäll. För det första skulle det bromsa en rysk framryckning. För det andra bidrar det till att minska den globala uppvärmningen.

– Försöken att bekämpa global uppvärmning är delvis beroende av naturens hjälp, och torvrika myrar fångar upp koldioxid lika bra som de stoppar fiendens stridsvagnar, framhåller Politico.

LÄS MER: ”Måste få attackera” – Trumps oväntade utspel om Ukrainakriget

”Win-win-situation”

Tarja Haaranen, direktör vid finska miljöministeriet, hyllar initiativet.

– Det är en win-win-situation som uppnår många mål samtidig, säger hon till tidningen.

FAKTA: Våtmarker och klimatet

- Våtmarker spelar en viktig roll för klimatet eftersom de kan lagra stora mängder växthusgaser.

-  En dränerad våtmark släpper däremot ut koldioxid och potentiellt även lustgas. Marken övergår generellt från att binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären.

Källa: Naturvårdsverket

LÄS MER: Norskt fartyg beskjutet

Foto: Nato

Text: Redaktionen