Och det kommer att ställa krav på svenska hushåll som mer eller mindre inte kommer att ha något annat val än att anpassa sig till väder- och klimatförändringarna.

Det kan till och med vara på liv och död. Under rekordsommaren 2018 dog drygt 600 personer på grund av den svenska värmen.

Enligt Christofer Åström, doktor i miljömedicin vid Umeå universitet, handlar det bland annat om att överväga luftkonditionering och göra stora förändringar kring hur vi beter oss på dagarna.

– Vi börjar få ett klimat i Sverige där vi kommer att behöva anpassa oss på ett sätt som vi bara behövt göra utomlands tidigare, säger han till Sveriges Radio Ekot.

Klipp gräset på kvällen

De senaste tio åren har antalet heta dagar, med temperaturer på minst 30 grader, fördubblats i Sverige.

Det visar en granskning som SR Ekot gjort av statistik från SMHI.

När värmeböljor slår till ökar dödligheten. Delvis på grund av att hjärt- och kärlsystemet måste arbeta hårdare framför allt hos äldre människor, förklarar Christofer Åström.

– Vi kanske måste börja fundera på när vi kan göra fysiska aktiviteter, träning, men saker som gräsklippning. Framför allt för de äldre, nämner forskaren som exempel.

Varmare på fler platser

Statistiken visar att Sverige i snitt haft 14 dagar per sommar som gått över 30 grader den senaste tioårsperioden. Motsvarande genomsnitt för referensperioden 1961-1990 var sex gånger per sommar.

En annan förändring är att det blir varmare på fler platser i landet än förr, till exempel i norra Sverige.

Kan få 60 dagar med värmebölja

Nyligen genomförde konsultbolaget Sweco en liknande granskning.

Företaget granskade dock 24 europeiska städer, bland annat Stockholm, och kom fram till att Sveriges huvudstad år 2100 skulle kunna ha 60 dagar med temperaturer på över 26 grader.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

LÄS MER: UPPGIFTER: Då blir det 60 dagars värmebölja i Sverige

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen