Ryssland utesluter Erdoğan

2024 07 04

Vladimir Putin och Kreml säger blankt nej till Turkiet.

Natolandet har tidigare spelat en nyckelroll i att medla mellan Ryssland och Ukraina och fick bland annat det avtal på plats som säkerställde att spannmål kunde transporteras från ukrainska hamnar vid Svarta havet under ett års tid.

Nu har den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan erbjudit sig att hjälpa de två länderna att avsluta kriget.

Men det förslaget nobbas fullständigt av Kreml, rapporterar Reuters.

Ryssland utesluter samtliga mellanhandsroller för Erdoğan.

– Nej, det är inte möjligt, säger Dmitrij Peskov, talesperson för Putin, enligt rysk media.

Tog Putin åt sidan

Det turkiska förslaget ska ha kommit i samband med att både Erdoğan och Putin befinner sig i samma land.

Presidenterna har rest till Kazakstan för att delta i toppmötet för Shanghai Cooperation Organization, SCO.

Erdoğan tog där Putin till sidan och presenterade sin idé för den ryska diktatorn. Enligt Erdogan själv skulle förslaget utgöra en “rättvis fred som passar båda sidor”, uppger det turkiska presidentkansliet.

Inte första gången

Men Natolandets erbjudande möts alltså med kalla handen.

Kreml har inte utvecklat varför man är så starkt emot Erdoğans deltagande med någon längre förklaring eller motivering.

Det är inte första gången Turkiet går ut med liknande förslag.

Efter ett möte mellan Erdoğan och Ukrainas president Volodymyr Zelensky i våras framhöll den förstnämnda att man är redo att organisera ett toppmöte mellan länderna för att avsluta kriget.

– Vi ger vårt yttersta bidrag för att kriget ska ta slut genom förhandlingar. Vi är redo att stå värd för ett fredstoppmöte som Ryssland också kommer delta i, sade Erdoğan i mars.

Han underströk samtidigt Turkiets stöd för Ukrainas suveränitet.

Ville träffa Erdoğan

Den turkiska presidenten har, till skillnad från andra Natoledare som tagit avstånd från och infört sanktioner mot Putinregimen, under hela kriget upprätthållit en god relation med Ryssland.

I februari tidigare i år besökte diktatorn just Turkiet, vilket var möjligt eftersom landet inte ratificerat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som utfärdat en arresteringsorder mot Putin.

Inför mötet i Kazakstan hade Putin uttryckt en förhoppning om att tala med Erdoğan.

– Detta är en del av ett internationellt evenemang, och han och jag kommer att ha en möjlighet att träffas och diskutera alla aktuella frågor, sade Putin enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen