Rysk medborgare gripen i Sverige

2024 07 03

En utländsk medborgare har häktats misstänkt för att ha fotograferat olika skyddsobjekt runt om i Sverige.

Mannen, som är i 40-årsåldern, greps i Karlskoga i helgen.

Han misstänks ha tagit bilder på skyddsobjekt i Stockholm och Sundsvall, rapporterar SR Ekot.

Mannen greps i Karlskoga närheten av vapentillverkarens Saabs område. Vid gripandet var han beväpnad med kniv, enligt radions uppgifter.

Under tisdagen häktades mannen av Örebro tingsrätt på sannolika skäl för brott mot skyddslagen.

 Mannen nekar till brott, men erkänner att han tagit bilderna.

Säkerhetspolisen uppger att de har kännedom om ärendet, men att det utreds av Polismyndigheten.

Säkerhetshot

Kartläggning av skyddsobjekt är ett allvarligt brott. Personer som begår brottet äventyrar Sveriges säkerhet, enligt både Säpo och Försvarsmakten.

–  Genom att kartlägga, samla och sprida information om skyddsobjekt kan dessa personer gå främmande makts ärenden – ibland utan att veta om det. Främmande makt lägger ner stora resurser på att kartlägga svenska militära och civila skyddsobjekt, ett arbete som tyvärr underlättas genom den verksamhet som de här individerna genomför, säger Jan Kinnander chef för Säkerhetskontoret vid Must, i ett uttalande.

Rysk medborgare

Enligt uppgifter till Aftonbladet är den gripne mannen rysk medborgare.

Han greps på en festival i Karlskoga. Vid omhändertagandet var mannen uppenbart berusad och bar på en kniv. Han greps för brott mot knivlagen, men polisen upptäckte snabbt att han saknade identitetshandlingar.

Efter en husrannsakan på hans hotellrum hittades bland annat en drönare och annan utrustning som visar att den ryske mannen fotograferat skyddsobjekt i Sundsvall och Stockholm, uppger tidningen.

Skärpt straff

2019 skärptes påföljden för överträdelsebrott i skyddslagen.

Maxstraffet är numera två års fängelse.

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen

TRUMP: Det här är min sista varning – blir inte fler

2025 09 07

Donald Trump riktar ett tydligt meddelande till Hamas.

Kriget i Gaza fortsätter samtidigt som Trump-administrationen försöker få till ett fredsavtal.

På söndagskvällen meddelar Donald Trump att han riktar en sista varning till Hamas – och att det inte kommer att bli några fler.

“Min sista varning”

Så här skriver Trump:

– Alla vill att gisslan ska komma hem. Alla vill att kriget ska ta slut! Israel har accepterat mina villkor. Nu är det dags för Hamas att göra detsamma, framhåller han via Truth Social.

– Jag har varnat Hamas för konsekvenserna av att inte acceptera. Detta är min sista varning, det kommer inte att komma någon mer! Tack för er uppmärksamhet i denna fråga.

Preciserar inte

Trump-administrationen har under en tid arbetat för att försöka få till ett släppande av gisslan och fredsavtal – än så länge utan konkreta framsteg.

Trump preciserar emellertid inte exakt vad han menar med att det är hans sista varning.

Ute på gatorna

Mer än 15 000 människor har samtidigt gått ut på gatorna i Israel för att kräva ett slut på kriget i Gaza och uppmana premiärminister Benjamin Netanyahu att gå med på ett avtal om att frige de återstående gisslan.

Familjer och anhängare till de gisslan som fortfarande hålls fångna av Hamas samlades på Paris Square i Jerusalem, medan andra samlades i Tel Aviv.

Av de 48 gisslan som fortfarande hålls fångna i Gaza tros ungefär 20 vara i livet, rapporterar BBC.

“Om något händer”

Inom hörhåll från Netanyahus residens i staden uppmanade talare efter talare honom att sluta ett avtal med Hamas som skulle innebära att deras nära och kära kunde återvända säkert, nästan två år efter deras bortförande.

Bland de många familjemedlemmarna som riktade ilskna budskap till Netanyahu fanns modern till Matan Angrest, en IDF-soldat som hålls fången i Gaza.

– Detta är inget hot, herr premiärminister. Om något händer kommer ni att få betala för det – det är en mors ord, framhåller Anat Angrest i samband med demonstrationen.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

EUROPA: Bransch i kris – “Kanske inte överlever”

2025 09 07

Den europeiska stålindustrin är i kris.

Sedan USA:s president Donald Trump installerades har mycket av hans ekonomiska politik handlat om tullar.

Nu är det istället europeerna som kräver tullar.

Närmare bestämt ställs krav på tullar i stålindustrin – som det ledande företaget Thyssenkrupp varnar för är i kris, rapporterar Financial Times.

“Då överlever vi inte”

Europeiska stålproducenter uppmanar Bryssel att införa tullar i stil med de amerikanska på all import av metallen och varnar för att branschen riskerar att kollapsa under trycket från billiga kinesiska produkter och Donald Trumps höga tullar.

– Vi behöver skydd, annars kommer vi inte att överleva som stålindustri, säger Ilse Henne, ledande befattningshavare vid tyska Thyssenkrupp.

18 000 förlorade jobb

Frankrike och tio andra EU-länder har föreslagit tullar på 50 procent.

Bara under 2024 gick 18 000 jobbtillfällen förlorade på grund av den svåra situationen i branschen.

Sedan 2008 har ungefär 90 000 sagts upp från europeiska stålproducenter.

– I praktiken är EU:s stålindustri den sämst ställda av alla EU-industrier, framhåller branschorganisationen Eurofer i ett brev till Ursula von der Leyen.

Flera länder

Frankrike, Österrike, Belgien, Bulgarien, Grekland, Italien, Luxemburg, Polen, Rumänien, Slovakien och Spanien har gemensamt föreslagit en ”mycket effektiv” ny handelsåtgärd för att motverka global överkapacitet och bevara den europeiska stålindustrins kapacitet.

– Vi uppmanar övriga medlemsstater, Europaparlamentet och kommissionen att ge sitt fulla stöd till detta initiativ, säger Axel Eggert, generaldirektör för Eurofer i ett pressmeddelande.

– Det är precis den typ av samordnade, ambitiösa åtgärder som behövs för att stoppa den enorma vågen av billiga stålimporter från att förstöra Europas industriella bas, arbetstillfällen och gröna omställning. 

Är överens

EU och USA är sedan tidigare överens om ett nytt handelsavtal.

Tysklands industriförbund BDI och EU:s förra handelskommissionär Cecilia Malmström är bland dem som är skeptiska till avtalet, uppger SVT.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen