Det visar nya siffror från SEB:s “Sparkollen” som publiceras på onsdagen.

Beskedet innebär att hushållen har ökat sitt sparande under årets första kvartal från tidigare 6 027 kronor i månaden föregående kvartal.      

– Nysparandet går främst in i fonder och aktier vilket återspeglar att hushållens riskvilja fortfarande är god trots en något trevande ekonomisk återhämtning i övrigt, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.      

"Återhämtningen har startat"     

Efter flera år med kämpiga ekonomiska tider är det sannolikt många som hoppas på bättre förutsättningar att kunna fortsätta spara.     

Swedbank meddelade igår att man ser positivt på svensk ekonomi under andra halvåret av 2024 – men enligt SEB ökade faktiskt andelen som planerar att spara mindre de kommande sex månaderna från 9 till 11 procent.     

– Under andra kvartalet fick hushållen se den första räntesänkningen på över åtta år, samtidigt som inflationen närmat sig målet och köpkraften försiktigt vänt till plus. Den ekonomiska återhämtningen har därmed startat men gör det gradvis och har ännu inte slagit igenom med kraft i hushållens plånböcker. Det får sparplanerna att sakta in något den här månaden, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.     

Swedbank: Spara 10 procent av lönen

Beroende på när sparplanerna kan aktualiseras för svenska folket finns det sedan tidigare rekommendationer för hur mycket man bör lägga undan varje månad.

Enligt Swedbank är tumregeln tio procent av sin lön efter skatt.

– Först och främst ska man spara ihop till en buffert. Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner. Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på storbanken.

87 procent månadssparar

Under årets första kvartal hade 87 procent av svenska folket ett månadssparande, enligt SEB:s rapport.

En genomsnittligt sparad hundralapp fördelades enligt följande:

• 41 kronor på sparkonto
• 20 kronor i amortering
• 16 kronor i fonder
• 8 kronor i aktier
• 11 kronor i pensionssparande
• 4 kronor i övrigt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Svenska kraftnät ska införa en ny elhandelsmodell, en så kallad flödesberäkningsmodell som gör det möjligt att tillhandahålla mer effekt i elnätet. Syftet är att öka elöverföringen mellan länder.

Tanken är att den nya modellen ska vara i linje med EU-förordningen, men den medför också att elpriset kommer att beräknas på ett nytt sätt.

– Det är positivt för elproducenterna som kan exportera mer el, men för konsumenterna, speciellt i norra Sverige, kan den ökade exporten innebära en höjning av elpriset, framhåller elhandelsbolaget Bixia i ett uttalande.

Enligt experter som Svenska Dagbladet pratat med kommer elpriserna i genomsnitt att stiga i hela landet. Detta eftersom ett ökat flöde mellan elområden medför ökad export av el – något som ger dyrare räkningar här hemma.

Enligt Jan Rönnback, som är energimarknadsexpert på Fortum, kan den nya modellen leda till markant dyrare elpriser.

– Den 5 januari till exempel, var det höga priser generellt sätt, men med den flödesbaserade modellen var priset tre gånger högre, sade han till SvD under gårdagen.

Vill sätta stopp

Nu ger sig Socialdemokraterna in i debatten.

Oppositionspartiet vill pausa den nya elmodellen. Det meddelar Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson för S.

– Pausa och gör en bättre och bredare analys. Höjda elpriser är inte vad Sverige behöver, framhåller Olovsson i ett inlägg på X.

Om den nya elmodellen blir verklighet anser Olovsson att regeringen måste kompensera elanvändare ekonomiskt.

Malin Johansson, energiexpert på Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, vill gå steget längre än Socialdemokraterna.

Hon kräver att den nya modellen ska stoppas helt och hållet.

– Värna Sverige AB genom att välja en bättre tajmning eller en annan modell. Regeringen måste stoppa chockhöjningen av elpriserna, skriver Johansson i en debattartikel i Sydsvenskan.

Svenska kraftnät: Nya modellen har flera fördelar

Svenska kraftnät, som ansvarar för elförsörjningen i Sverige, framhåller att den nya modellen ar testats och utvärderats under cirka 1,5 år.

– Resultatet ger en bra bild av hur priserna påverkas från timme till timme och dag till dag. Resultaten går dock inte att använda som prognos över längre perioder, eftersom utbud och efterfrågan på el utvecklas och förändras hela tiden, framhåller myndigheten som undersökt hur elpriserna i augusti skulle påverkats av den nya beräkningsmodellen.

– Under augusti 2024 hade elpriset i elområde 1 varit fyra procent dyrare med den nya metoden. I elområde 2 hade priset varit oförändrat, i elområde 3 fem procent dyrare och i elområde 4 26 procent billigare. Tidigare månader skulle skillnaderna ha varit större mot dagens elpriser, men ett mönster genom hela testperioden är att elområde 4 ofta hade haft billigare el med den nya metoden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen