Det visar nya siffror från SEB:s “Sparkollen” som publiceras på onsdagen.

Beskedet innebär att hushållen har ökat sitt sparande under årets första kvartal från tidigare 6 027 kronor i månaden föregående kvartal.      

– Nysparandet går främst in i fonder och aktier vilket återspeglar att hushållens riskvilja fortfarande är god trots en något trevande ekonomisk återhämtning i övrigt, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.      

"Återhämtningen har startat"     

Efter flera år med kämpiga ekonomiska tider är det sannolikt många som hoppas på bättre förutsättningar att kunna fortsätta spara.     

Swedbank meddelade igår att man ser positivt på svensk ekonomi under andra halvåret av 2024 – men enligt SEB ökade faktiskt andelen som planerar att spara mindre de kommande sex månaderna från 9 till 11 procent.     

– Under andra kvartalet fick hushållen se den första räntesänkningen på över åtta år, samtidigt som inflationen närmat sig målet och köpkraften försiktigt vänt till plus. Den ekonomiska återhämtningen har därmed startat men gör det gradvis och har ännu inte slagit igenom med kraft i hushållens plånböcker. Det får sparplanerna att sakta in något den här månaden, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.     

Swedbank: Spara 10 procent av lönen

Beroende på när sparplanerna kan aktualiseras för svenska folket finns det sedan tidigare rekommendationer för hur mycket man bör lägga undan varje månad.

Enligt Swedbank är tumregeln tio procent av sin lön efter skatt.

– Först och främst ska man spara ihop till en buffert. Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner. Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på storbanken.

87 procent månadssparar

Under årets första kvartal hade 87 procent av svenska folket ett månadssparande, enligt SEB:s rapport.

En genomsnittligt sparad hundralapp fördelades enligt följande:

• 41 kronor på sparkonto
• 20 kronor i amortering
• 16 kronor i fonder
• 8 kronor i aktier
• 11 kronor i pensionssparande
• 4 kronor i övrigt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen