SD med i gemensamt förslagspaket med M-KD-L

2021 10 12

Nu går Moderaterna, KD, SD och Liberalerna ut med 20 gemensamma förslag mot brottsligheten.

De fyra partierna som tillsammans utgör det regeringsunderlag som statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) kan komma att regera med vid en eventuell valseger 2022 gör ett utspel på DN Debatt.

De fyra går samman

Utspelet handlar om brottsligheten.

– Socialdemokraterna och Miljöpartiet har misslyckats med att stoppa den grova kriminaliteten. Vi söker stöd i riksdagen för 20 förslag för att vända utvecklingen, skriver Moderaternas Johan Forssell, SD:s Adam Marttinen, KD:s Andreas Carlson och Liberalernas Johan Pehrson som alla har rollen som rättspolitisk talesperson för sina respektive partier.

Förslag mot brottsligheten

Bland de 20 stycken förslagen märks bland annat följande:

1, Inför en möjlighet till proaktiv hemlig avlyssning och dataavläsning mot gängkriminella.

2, Utvisa fler gängkriminella.

3, Skärp straffen kraftigt för gängkriminella.

4, Skärp straffen som är typiska för gängbrottslighet.

6, Inför anonyma vittnen.

9, Inför nya straffet vistelseförbud.

13, Öka antalet poliser med en särskild lönesatsning.

14, Fler övervakningskameror.

20, Stärk föräldraansvaret.

ANALYS

Att både SD och L är med i utspelet visar på en speciell styrka för M-KD-SD-L-sidan som Lag Löfven saknar – och det är att Team Ulf är mer samspelt och har lättare att komma överens jämfört med andra sidan där Centern vägrar att acceptera Vänstern. Splittringen på vänstermitten-sidan är en betydande svaghet inför valåret och det är något som M-SD-KD-L nu riktar in sig på allt mer.

Sannolikt kommer utspelet att följas av fler gemensamma utspel där M-SD-KD-L gör gemensam sak.

Utspelet kommer bara timmar före kvällen stora TV-debatt och det indikerar att Ulf Kristersson i kvällens debatt kan komma att gå till attack mot splittringen på den andra sidan.

[yop_poll id="756"]

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen