Från och med den 3 juli måste samtliga plastkorkar sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Producenter av dryckesbehållare tvingas därmed utforma sina behållare så att korkarna håller sig på plats under hela användningen.

– Enligt Naturvårdsverket får exempelvis matbutiker sälja slut flaskor och förpackningar som redan tagits in i butik, även om korken inte sitter fast, medan producenter direkt måste sluta sälja dryckesbehållare med lösa korkar, framhåller organisationen Håll Sverige Rent i ett pressutskick.

Därför ändras korkarna

Den nya lagen är en del av en ny EU-förordning.

Syftet med lagändringen är att minska konsumtion och nedskräpning av vissa engångsprodukter i plast. 

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att den nya lagen är positiv.

– Vi måste strypa tillförseln av plastföremål i natur och hav. Med den nya lagen blir det lättare att göra rätt och fler plastkorkar kommer förhoppningsvis att följa med in i pantsystemet, återvinningen eller åtminstone papperskorgen, säger hon.

Upprörda känslor

De nya korkarna finns i dag på många produkter, till exempel mjölkpaket och läskflaskor.

Fenomenet har väckt upprörda känslor hos befolkningen.

Kritiker menar att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla och dricka ur. Många har krävt en återgång till tidigare versioner.

Johanna Ragnartz tror att kritiken kommer dämpas framöver.

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna, säger hon och betonar att plastkorkar i naturen är ett stort problem i dag. 

I synnerhet är plastkorkar ett vanligt förekommande skräp på svenska stränder och riskerar att bli mikroplast i havet. 

– På Bohuskusten ser vi indikation på en uppåtgående trend bland mängden plastkorkar som hittats de senaste 10 åren och data från 2023 visar att det finns 38 plastkorkar per 100 meter strand. Det motsvarar ungefär en plastkork var tredje steg du tar. 

Foto: A. Pooloo

Text: Redaktionen

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen