ONSDAG: Nya regler för plastkorkar – i hela Sverige

2024 07 01

På onsdag träder en ny lag om plastkorkar i kraft.

Från och med den 3 juli måste samtliga plastkorkar sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Producenter av dryckesbehållare tvingas därmed utforma sina behållare så att korkarna håller sig på plats under hela användningen.

– Enligt Naturvårdsverket får exempelvis matbutiker sälja slut flaskor och förpackningar som redan tagits in i butik, även om korken inte sitter fast, medan producenter direkt måste sluta sälja dryckesbehållare med lösa korkar, framhåller organisationen Håll Sverige Rent i ett pressutskick.

Därför ändras korkarna

Den nya lagen är en del av en ny EU-förordning.

Syftet med lagändringen är att minska konsumtion och nedskräpning av vissa engångsprodukter i plast. 

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att den nya lagen är positiv.

– Vi måste strypa tillförseln av plastföremål i natur och hav. Med den nya lagen blir det lättare att göra rätt och fler plastkorkar kommer förhoppningsvis att följa med in i pantsystemet, återvinningen eller åtminstone papperskorgen, säger hon.

Upprörda känslor

De nya korkarna finns i dag på många produkter, till exempel mjölkpaket och läskflaskor.

Fenomenet har väckt upprörda känslor hos befolkningen.

Kritiker menar att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla och dricka ur. Många har krävt en återgång till tidigare versioner.

Johanna Ragnartz tror att kritiken kommer dämpas framöver.

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna, säger hon och betonar att plastkorkar i naturen är ett stort problem i dag. 

I synnerhet är plastkorkar ett vanligt förekommande skräp på svenska stränder och riskerar att bli mikroplast i havet. 

– På Bohuskusten ser vi indikation på en uppåtgående trend bland mängden plastkorkar som hittats de senaste 10 åren och data från 2023 visar att det finns 38 plastkorkar per 100 meter strand. Det motsvarar ungefär en plastkork var tredje steg du tar. 

Foto: A. Pooloo

Text: Redaktionen

JUST NU: Pojke hittad död

2025 09 29

En pojke under tio år har hittats avliden i Håbo kommun.

Polisen utreder händelsen som vållande till annans död.

Ingen misstänkt gärningsperson har gripits, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till polisen.

Anmäldes försvunnen

Pojken anmäldes försvunnen i söndags.

En stor sökinsats inleddes.

På måndagen meddelar polisen att pojken hittats avliden.

– Vi hade flera resurser på plats under söndagen med bland annat helikopter. Av hänsyn till anhöriga vill vi inte kommentera omständigheterna mer, men vi inleder en undersökning om vållande till annans död för att kunna utesluta brottsmisstankar, säger polisens presstalesperson Stefan Larsson till SVT Nyheter.

Enligt uppgifter till tv-kanalen rör det sig om en drunkningsolycka.

Två personer har hittats döda i bostad  

Polisen utreder ytterligare två dödsfall i Gustavsberg i Värmdö kommun. Två äldre personer har hittats döda i en bostad.

Händelsen utreds som mord.

– Vi kan inte utesluta brott, så därför är en förundersökning om mord inledd, säger polisens presstalesperson Nadya Norton till Aftonbladet.

Anhöriga är underrättade och personerna ska obduceras. Efter det hoppas polisen kunna fastställa dödsorsaken.

Drunkningsolyckor ökar

Under 2024 miste 90 svenskar livet i drunkningsolyckor. Det är en markant ökning från 73 omkomna år 2023.

Flera av de avlidna är barn i unga åldrar.

– Bland barn i åldern 1-6 är drunkning den vanligaste dödsorsaken. Varje år drunknar ungefär tio barn i Sverige och under sommaren ökar riskerna, uppger Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund.

LÄS MER: Dyster dödstrend i Sverige: "Klart att siffran oroar oss"

Foto: Västra Götalandsregionen 

Text: Redaktionen

JUST NU: Danmark blixtinkallar soldater

2025 09 29

Danmarks försvarsmakt kallar in soldater från reserven.

Soldaterna kallas till ”akut tjänstgöring” med anledning av de senaste drönarobservationerna i danskt luftrum, rapporterar TV2 som tagit del av inkallelseordern.

Soldaterna har instruerats att infinna sig på plats så snabbt som möjligt.

Enligt kanalens källor handlar det om flera hundra soldater.

”Extraordinär situation”

Blixtinkallelsen beskrivs som ”mycket ovanlig” av Jacob Kaarsbo, säkerhetspolitisk rådgivare och tidigare chefsanalytiker inom det danska försvarets underrättelsetjänst.

– Det här visar att vi befinner oss i en helt extraordinär situation. Det är därför vi också ser dessa extraordinära åtgärder. Jag minns inte att jag hört talas om det förut, säger han till TV2.

Säkerhetsåtgärd

Enligt TV2:s uppgifter kan soldaterna placeras ut på marken som en säkerhetsåtgärd inför det stundande EU-toppmötet i Köpenhamn.

Det finns inga officiella uppgifter om hur många reservister som den danska militären har tillgång till. För omkring tio år sedan uppskattades antalet reservister till cirka 3 000 soldater.

– Man kan säga att det finns ett ökat behov av reservister som rycker in och ger extra stöd. Vi kan inte uttala oss om huruvida den rådande situationen ökar behovet eller inte. Det är dock inte ovanligt att extra styrkor kallas in, säger Jesper Schneider, ordföranden för organisationen Personal af Reserven, till TV2.

LÄS MER: JÄTTEATTACK: Stor prestigeförlust för Ryssland | Ekonomibladet

Sverige hjälper till

Försvarsmakten i Sverige kommer att bistå Danmark med militär antidrönarförmåga i samband med veckans EU-toppmöte i Köpenhamn.

– Konkret handlar det om ett förbandsbidrag med antidrönarförmåga, så kallad Counter UAS. Förbandet får ledas av dansk försvarsmakt och bidra i deras stöd till dansk polisiär insats i samband med veckans toppmöten, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på Facebook.

Sverige kommer även att leverera ett antal radarsystem till Danmark. Kristersson beskriver dem som några av de ”bästa radarsystemen i världen”.

– Det är svensk ingenjörskonst som vi kan vara riktigt stolta över, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Gripen-plan till Ukraina | Ekonomibladet

Foto: Nato

Text: Redaktionen