Diktatur hotar att använda kärnvapen

2024 07 01

Belarus är redo att använda kärnvapen.

Det säger landets generalstabschef Pavel Muraveyka under ett tv-framträdande, enligt den belarusiska nyhetsbyrån Belta.

Muraveyka hotar att använda taktiska kärnvapen ”vid hot mot landets suveränitet och självständighet".

– Vi har lärt oss att hantera de här vapnen. Vi kan använda dem säkert. Vi kan göra det. Och du kan vara säker på att vi kommer att göra detta om vårt lands suveränitet och oberoende är i fara, säger han enligt nyhetsbyrån.

Belarus har under 2024 mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland. De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt diktatorn Alexandr Lukasjenko. I slutet av maj genomförde ryska och belarusiska trupper gemensamma kärnvapenövningar.

Anklagar Ukraina

Pavel Muraveyka utsågs till generalstabschef för Belarus väpnade styrkor i maj.

Hans uttalande om kärnvapen kommer endast några dagar efter att Belarus militär anklagat Ukraina för att hota landet.

– Ukraina har utplacerat sina styrkor längs vår gräns i ett försök att dra in vårt land i kriget, sade befälhavaren för Belarus specialstyrkor, Vadim Lukashevich, i helgen.

Vidare hävdade Lukashevich att ukrainska styrkor planerar ”sabotage- och terrordåd” på belarusiskt territorium.

Befälhavaren har inte presenterat några bevis för sina påståenden.

Ukraina svarar

Ukraina har svarat på Belarus anklagelser.

Andriy Kovalenko, chef för det ukrainska Nationella säkerhets- och försvarsrådets centrum mot desinformation, uppger att det handlar om en desinformationskampanj, orkestrerad av Ryssland.

– Ryska ”militärkorrespondenter” anklagar Ukraina för att förbereda en attack mot Belarus. Det verkliga hotet mot Belarus kommer dock från pro-ryska grupper som verkar inom landet, säger han enligt nyhetsbyrån NV (The New Voice of Ukraine).

Ukrainas gränsbevakningsväsende (SBGS) tillbakavisar även uppgifterna.

– Det finns inga planer på någon form av provokation. Ukraina har byggt upp defensiva ställningar för att försvara landets gränser, framhåller SBGS i ett uttalande.

Stödjer Ryssland

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat egna trupper till striderna.

I början av invasion tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från Belarus. Operationen misslyckades dock fatalt och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Foto: President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Orbán lämnar landet

2026 04 13

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har försvunnit från offentligheten.

Efter att Orban förklarat sig besegrad i söndagens val har han inte synts till.

Nu spekuleras det i att premiärministern har lämnat Ungern, rapporterar Bloomberg.

Samma rykte sprids om utrikesministern Peter Szijjarto, som också har försvunnit från offentligheten efter valförlusten.

Den ungerske grävjournalisten Szabolcs Panyi kommenterar ministerns frånvaro i ett inlägg på X.

– Sitter han redan på ett plan till Moskva, skriver Panyi som tidigare avslöjat kontakter mellan Péter Szijjártó och ryska företrädare.

Korruptionen har skjutit i höjden

Ungerns nyvalde premiärminister Péter Magyar har flaggat för att personer, som berikat sig under Orbans styre, kan komma att fly landet efter valförlusten.

Under Orbáns 16 år vid makten har korruptionen ökat i Ungern. Statligt stöd har styrts om till företag och personer som stöttat regeringspartiet Fidesz.

Totalstopp för Orbán

Korruptionen har möjliggjorts av reformer som har försvagat domstolars oberoende, ökat regeringspartiets politiska inflytande och kontrollen över medierna.

Dessutom har Viktor Orbán ändrat valsystemet till sin egen fördel – bland annat genom att rita om valkretsarna.

Men nu är hans tid vid makten över.

På en pressträff uppger Péter Magyar att en gräns kommer att införas för hur länge en premiärminister kan sitta kvar vid makten.

Den nya gränsen kommer att sättas till två mandatperioder, vilket motsvarar åtta år. Det innebär att Viktor Orbán, som varit premiärminister i 16 år, inte kan återvända till makten.

– En sådan konstitutionell förändring skulle göra det omöjligt för Orbán att bli premiärminister igen, säger Magyar enligt TV2.

LÄS MER: Dubbelsmäll på gång för Ryssland – efter Orbans förlust

Jordskredsseger

Magyars liberalkonservativa Tisza fick över två tredjedelar av platserna i det ungerska parlamentet i söndagens val. Den så kallade ”supermajoriteten” innebär att Tizsa har möjlighet att ändra den ungerska konstitutionen.

– Vi kommer att göra allt för att återställa demokratin och få tillbaka kontrollmekanismer och maktdelning igen, säger Péter Magyar.

LÄS OCKSÅ: Bästa bilen i världen har utsetts

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
ett vaccinationspaket för äldre,
satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen