Fyra EU-länder går ut med djärvt försvarskrav – ”akut behov”

2024 06 28

Fyra av EU:s länder kräver att unionen gör en djärv försvarssatsning.

Det handlar om Polen samt de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen, som nu alltså har höjt rösten och ställt nya krav på EU:s gemensamma försvarspolitik.

De fyra länderna har en sak gemensam:

De gränsar alla till antingen Ryssland eller Vitryssland.

Nu vill länderna att EU gör en rejäl satsning på att hålla gränsen mot de två diktaturerna – bokstavligt talat.

700 kilometer lång

De fyra länderna vill att EU ska upprätta en gemensam försvarslinje längs gränsen mot Ryssland och Vitryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det skulle i så fall bli en 700 kilometer lång försvarslinje, uppger tidningen.

Polen och de baltiska staterna har skrivit ett brev till EU-kommissionens ordförande, där det gemensamma förslaget lyfts fram.

I brevet finns också detaljer om projektets omfattning och vad det skulle kosta att upprätta en sådan gemensam försvarslinje, enligt tidningen.

– Skapandet av ett system för försvarsinfrastruktur längs EU:s yttre gräns mot Ryssland och Vitryssland kommer att möta det akuta och brådskande behovet av att skydda EU från militära hot och hybridhot, står det i brevet, enligt Kyiv Independent.

Ryssland allt mer hotfullt

Förslaget kommer mot bakgrund av att underrättelsetjänster i Europa och USA har varnat för en ökad rysk aktivitet i EU-länder, bland annat i form av sabotagehandlingar.

Syftet med dessa aktioner uppges vara en del av Rysslands strategi för att underminera stödet för Ukraina.

Enligt Polens och baltländernas förslag skulle den gemensamma försvarslinjen mot Ryssland upprättas av EU i samarbete med Nato, och i samordning med dess militära krav.

Uppgifter gör gällande att det skulle kosta cirka 2,5 miljarder euro att upprätta den försvarslinje som föreslås.

Enligt förslaget skulle alla EU-länder förbinda sig att bidra till projektet, både politiskt och ekonomiskt.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Nya regler vid årsskiftet – ett nytt avfall ska sorteras

2024 11 21

Den 1 januari 2025 träder nya regler om sopsortering i kraft.

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

  • kläder av textil
  • hemtextil
  • inredningstextil
  • väskor av textil
  • accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen