Fyra EU-länder går ut med djärvt försvarskrav – ”akut behov”

2024 06 28

Fyra av EU:s länder kräver att unionen gör en djärv försvarssatsning.

Det handlar om Polen samt de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen, som nu alltså har höjt rösten och ställt nya krav på EU:s gemensamma försvarspolitik.

De fyra länderna har en sak gemensam:

De gränsar alla till antingen Ryssland eller Vitryssland.

Nu vill länderna att EU gör en rejäl satsning på att hålla gränsen mot de två diktaturerna – bokstavligt talat.

700 kilometer lång

De fyra länderna vill att EU ska upprätta en gemensam försvarslinje längs gränsen mot Ryssland och Vitryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det skulle i så fall bli en 700 kilometer lång försvarslinje, uppger tidningen.

Polen och de baltiska staterna har skrivit ett brev till EU-kommissionens ordförande, där det gemensamma förslaget lyfts fram.

I brevet finns också detaljer om projektets omfattning och vad det skulle kosta att upprätta en sådan gemensam försvarslinje, enligt tidningen.

– Skapandet av ett system för försvarsinfrastruktur längs EU:s yttre gräns mot Ryssland och Vitryssland kommer att möta det akuta och brådskande behovet av att skydda EU från militära hot och hybridhot, står det i brevet, enligt Kyiv Independent.

Ryssland allt mer hotfullt

Förslaget kommer mot bakgrund av att underrättelsetjänster i Europa och USA har varnat för en ökad rysk aktivitet i EU-länder, bland annat i form av sabotagehandlingar.

Syftet med dessa aktioner uppges vara en del av Rysslands strategi för att underminera stödet för Ukraina.

Enligt Polens och baltländernas förslag skulle den gemensamma försvarslinjen mot Ryssland upprättas av EU i samarbete med Nato, och i samordning med dess militära krav.

Uppgifter gör gällande att det skulle kosta cirka 2,5 miljarder euro att upprätta den försvarslinje som föreslås.

Enligt förslaget skulle alla EU-länder förbinda sig att bidra till projektet, både politiskt och ekonomiskt.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Här är Sveriges nya talman

2026 09 16

Andreas Norlén (M) har varit riksdagens talman sedan 2018.

Nu väntas han få träda åt sidan.

Allt tyder på att Norlén kommer att få lämna posten, rapporterar SvD med hänvisning till källor med insyn.

När det slutgiltiga valresultatet är fastställt väntas S göra anspråk på talmansposten i enlighet med den etablerade praxisen om att talmannen hämtas från riksdagens största parti. Den nya talmannen kan väljas redan måndagen den 28 september.

Att Norlén blir omvald beskrivs som osannolikt. 

– Det finns ingen rörelse för Norlén, den är obefintlig, säger en S-källa.

Han väntas ta över

Flera socialdemokrater har pekats ut som möjliga efterträdare till Norlén – däribland veteranerna Morgan Johansson, Peter Hultqvist och Anders Ygeman.

Enligt SvD:s uppgifter ligger Anders Ygeman bäst till för att ta över talmansposten. Han uppges vara den kandidat som har störst möjligheter att få brett stöd i riksdagen.

Ordern till nya talmannen

S vill inte att riksdagens nästa talman lägger sig i regeringsbildningen mer än nödvändigt. Partiet anser att processerna under Norlén varit alltför långdragna, rapporterar DN.

Från socialdemokratiskt håll kritiseras Norlén även för att ha gett sonderingsuppdrag till kandidater som saknat möjlighet att väljas till statsminister.

LÄS OCKSÅ: Halverar priset – alla filmer blir billigare

FAKTA: Talmannen

- Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I formell rang kommer talmannen efter statschefen, alltså kungen, men före statsministern. 

Talmannens uppdrag kan delas in i tre delar:

- Talmannen leder kammarens sammanträden och planerar riksdagens arbete. Talmannen samråder i många frågor med partiernas gruppledare och har även återkommande möten med utskottens ordförande respektive presidierna i riksdagens delegationer till internationella församlingar.

- Talmannen är ordförande i riksdagsstyrelsen som framför allt är styrelse för myndigheten Riksdagsförvaltningen, vars uppgift är att stödja riksdagens och ledamöternas arbete.

- Talmannen företräder riksdagen och tar emot många besök, bland annat internationella gäster såsom presidenter, talmän och premiärministrar. Talmannen gör även själv besök såväl utomlands som i Sverige.

Källa: Riksdagen

ANDRA LÄSER: USA öppnar dörren för Putinallierad 

Foto: Alessandro Raffaele Berellini Sveriges riksdag

Text: Redaktionen


16 september 2026

Butikskedja i konkurs – har 46 butiker i Sverige

2026 09 16

Butikskedjan Life går i konkurs – igen.

För lite mer än ett år sedan kom besked om att Life Europe AB ansökt om konkurs i Sverige och Finland.

Anledningarna till konkursen förklarades av ökade kostnader och ett förändrat konsumentbeteende.

Sedan återuppstod kedjan under Life Stores AB – men nu går de i konkurs igen, rapporterar Market.

I konkurs – igen

Det var den 11 juli 2025 som Life Europe AB ansökte om konkurs i Sverige och Finland.

79 svenska butiker påverkades då.

Norska Life Norden AS köpte dock upp konkursboet, de flesta butiker räddades och Life i Sverige återuppstod under namnet Life Stores AB.

Men nu går Life i konkurs igen. Bolaget har enligt konkursansökan 46 butiker i Sverige.

Skulderna till Kronofogden uppgår till totalt 5,8 miljarder kronor.

“Tillfälligt stängd”

Life har ännu inte kommenterat konkursen.

– Bolaget saknar förmåga att betala sina klara och förfallna skulder, står det dock i konkursansökan.

På kedjans hemsida står det att “Lifebutiken.se är tillfälligt stängd på grund av tekniska problem på lagret”.

Om det finns några intressenter för att ta över kedjans tillgångar och skulder är i nuläget oklart. Det är också oklart hur många anställda som drabbas.

Läs mer: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med fem procent under augusti månad jämfört med samma period föregående år. 

– UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om nio procent, inom hotell- och restaurang syns en minskning om 33 procent, framhåller UC.

“Positivt tecken”

UC:s analytiker Amanda Aldestam kommenterar utvecklingen.

– Att konkurserna minskar totalt är ett positivt tecken och kan tyda på att fler företag börjar få fäste i ett något stabilare ekonomiskt läge, säger hon.

– Även utvecklingen inom hotell och restaurang går i rätt riktning. Senaste årets minskningar talar för att vi förhoppningsvis börjar återgå till mer historiskt stabila nivåer.

Läs mer: Halverar priset – alla filmer blir billigare

Foto: L. Bresler

Text: Redaktionen