Matjättar pekas ut – konsumenter har fått betala för mycket

2024 06 25

Den svenska livsmedelsmarknaden är koncentrerad till fyra aktörer: Ica, Axfood, Coop och Lidl.

De tre största dagligvaruaktörerna Ica, Axfood och Coop äger nästan 90 procent av marknaden.

Kritiker har pekat på att matjättarnas järngrepp om livsmedelsmarknaden leder till bristande konkurrens, vilket i sin tur pressar upp priserna.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

I färsk rapport fastslår Konkurrensverket att det i flera avseenden råder bristande konkurrens på marknaden och att konsumenter som en följd av det får betala mer för många livsmedel än vad de skulle behöva göra.

– Vår genomlysning av livsmedelsbranschen visar att konsumenterna har fått betala mer för många livsmedel än vad som är motiverat av de ökade priserna på insatsvaror i livsmedelsproduktionen. Priserna på vissa varor har alltså ökat mer än vad som kan motiveras av de ökade kostnaderna i produktionsledet. En sådan situation hade inte uppstått med väl fungerande konkurrens.

Det säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett uttalande.

Flera faktorer

I rapporten skriver Konkurrensverket att den ”övergripande slutsatsen av genomlysningen är att det i flera avseenden finns brister i konkurrensen i livsmedelskedjan”.

Enligt myndigheten kan bristerna bland annat förklaras av den höga marknadskoncentrationen inom dagligvaruhandeln, men också i flera sektorer i förädlingsindustrin – det vill säga de typer av industrier som köper in och omvandlar råvaror till produkter.

Nya beskedet: Öka tillsynen

Konkurrensverket pekar även på att kommunernas planläggning och dagligvaruaktörernas bruk av olika former av avtalsvillkor bidrar till att begränsa möjligheterna för aktörer som vill etablera sig på marknaden, eller expandera sin verksamhet.

– Låsningar och obalanser genom avtal och olika handelsbruk leder också till bristande konkurrens, framhåller myndigheten som kommer att öka sin tillsyn av branschen med anledning av slutsatsen i rapporten.

– Vår tillsyn är vårt viktigaste verktyg för att motverka allvarliga konkurrensproblem och indikationer som vi har fått under arbetet med genomlysningen har lett till att vi har inlett flera tillsynsutredningar, och fler kommer, säger Rikard Jermsten.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor svängning gällande asylsökande

2025 07 25

Antalet asylsökande i Sverige sjunker.

Under perioden januari–juni 2025 registrerades cirka 3 750 nya ansökningar om asyl i Sverige.

Det är omkring 30 procent färre än motsvarande period föregående år, visar Migrationsverkets senaste prognos.

– Vi ser att trenden med färre asylsökande fortsätter, medan antalet ansökningar inom övriga ärendeslag ligger kvar på ungefär samma nivåer, säger generaldirektör på Migrationsverket Maria Mindhammar.

Reformregler och EU-pakt påverkar

Den markanta nedgången förklaras till stora delar av de nya preskriptionsreglerna som trädde i kraft den 1 april, men även kommande förändringar i EU:s asyl- och migrationspakt förväntas dämpa antalet ansökningar ytterligare.

 – Sveriges attraktivitet som mottagarland fortsätter att minska i takt med de politiska reformer som genomförts på migrationsområdet, konstaterar Mindhammar.

Massflyktsdirektivet förlängt

EU har förlängt det tillfälliga skyddet för personer från Ukraina till den 4 mars 2027.

Migrationsverkets prognos är att cirka 9 000 personer i år ansöker om skydd enligt massflyktsdirektivet, mot 7 000 i föregående prognos.

– Läget är oförutsägbart, men våra scenarier utgår från att kriget i Ukraina fortsätter med ungefär samma intensitet och geografiska utbredning som idag, säger planeringsdirektör Eric Ramstedt.

Asylsökande under åren

Sedan 2002 har antalet asylsökande i Sverige varierat betydligt. En stor ökning skedde under 2014 och 2015, då många flydde från kriget i Syrien, enligt Statistikmyndigheten (SCB).

Under 2015 nådde antalet asylsökande drygt 160 000, vilket är ungefär fem gånger fler än runt 2010. En tidigare toppnotering var 2007, då cirka 36 000 personer sökte asyl, varav hälften var irakiska medborgare.

För 2025 bedömer Migrationsverket nu att totalt 6 500 personer söker asyl – 500 färre än i aprilprognosen. Under 2026 väntas antalet sjunka ytterligare till omkring 5 500.

Foto: A. Atar

Text: Redaktionen

JUST NU: Pensionerna kan göras om – nya pengar för många

2025 07 25

Regeringen går fram med nästa steg i att förändra pensionssystemet.

Grundskyddet i den allmänna pensionen är för krångligt.

Det ska både göras om och förenklas, enligt ett beslut från riksdagens pensionsgrupp.

Nu ger regeringen grönt ljus för en arbetsgrupp att börja utreda exakt hur förändringarna ska se ut.

– Pensionssystemet finns till för pensionärerna. Därför är det av största vikt att det är begripligt och effektivt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), tillika ordförande i Pensionsgruppen, på fredagen.

Kan få nya pengar

Pensionsgruppens klartecken kom i slutet av maj tidigare i år.

Det beskedet välkomnades av Pensionsmyndigheten. Anledningen är att det nuvarande systemet är för svårt att förstå och leder till att många inte kan fatta välgrundade beslut i sitt yrkesliv inför pensionen.

– Det sprids många missuppfattningar om pensionen, framhåller Pensionsmyndigheten.

Enligt myndigheten kan Pensionsgruppens besked innebära följden att många kan få ta del av pengar som man kanske inte ens visste om att man hade rätt till.

– Det kan leda till att pensionärer som har rätt till en del av förmånerna riskerar att få fel belopp eller inte få del av dem alls, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten, om det nuvarande systemet.

LÄS MER: Rutavdraget kan förändras kraftigt

"Är obegripligt"

Grundskyddet omfattar garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Idag finns det en kombination av system som tillsammans ska garantera att äldre som arbetat mindre eller haft låg lön ska få en pension det går att leva på. 

Att förenkla grundskyddet kan, beroende på vad utredningen lägger fram som förslag, i praktiken leda till förändrade pensioner.

Det nuvarande systemet har kritiserats från båda politiska blocken. 

– Det blir obegripligt. Det kan till och med vara så att om jag jobbar en timme extra då får jag faktiskt lägre pension, sade Hans Eklind (KD), ledamot i riksdagen och finansutskottet, till SR i vintras.

LÄS OCKSÅ: Skatten sänks för många löntagare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen